Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

FEBRUARI 2017

FRÅGA 1

FRÅGA:
Jag arbetar med en flicka som är 16 år gammal. Hon är adopterad från Vitryssland och kom till Sverige som 2-åring. Man vet mycket lite om hennes biologiska mamma men det man vet är att flickan föddes 1,5 månad för tidigt, kom in till sjukhus ca 1 vecka gammal – sjuk i Salmonella. Mamman lämnade flickan på sjukhuset där hon var i ca 1 år för att sedan bo på ett barnhem i ca 1 år innan hon adopterades till Sverige.

Flickan har haft stora svårigheter under alla år, hon har inte fungerat på förskola eller skola. Hon har hamnat i våldsamma konflikter med både jämnåriga och vuxna. Mamman har inte kunnat arbeta utan varit hemma med flickan då hon inte har kunnat vara på förskola eller skola. I tonåren började flickan agera ut i hemmet, slog sönder inredning och attackerade föräldrarna. Det blev tillslut ohållbart i hemmet varför flickan placerades utanför hemmet. Hon har både varit placerad på SiS (Statens institutionsstyrelse) och på öppna HVB (Hem för vård och boende). Flickan agerar ut och blir mycket våldsam mot personal främst och hon vårdas ofta i enskildhet då man bedömer att hon inte kan vara tillsammans med andra ungdomar. Socialtjänsten och föräldrar vet inte hur vi ska hjälpa flickan – man har provat olika insatser genom åren men ingen har egentligen gett något vidare resultat. Vi vill ju inte att hon ska behöva vårdas i enskildhet hela tiden. Flickan har diagnoserna ADHD och autism sen tidgare.

Föräldrarna har haft funderingar om flickan har FAS – de har försökt få till en utredning på Astrid Lindgrens barnsjukhus men fick svaret att då man inte visste med säkerhet att den biologiska mamman hade missbrukat under graviditeten kunde man inte göra en sådan utredning.

Vad tror ni? Kan man göra en sådan utredning på flickan? Hur går man tillväga? etc.

SVAR:
Tack för din fråga som gäller en flicka med autism och ADHD och där hennes föräldrar undrar om det kan röra sig om Fetalt Alkohol Syndrom (FAS). Frågan har de ställt till någon på ett barnsjukhus och svaret de fick, enligt din uppgift, var att det förutsatte att man kunde uttala sig om alkoholexponeringen under graviditeten.

Det är förstås inte första gången frågan om FAS, eller inte FAS, väcks i ett enskilt patientfall. Tvärtom. Drabbade och anhöriga söker på olika sätt hjälp med diagnostik och habilitering/behandling. Utredning och diagnos är viktigt för förståelse, rätt stöd och behandling. Faktum är att initiativ och förslag har lagts fram, för beslutsfattare på central nivå i Sverige, om vikten av ett ”second opinion” institut där man skulle kunna få hjälp med en sådan utredning.

Enligt diagnostiska riktlinjer kan FAS diagnostiseras utan dokumenterad exponering av alkohol. Det räcker med fysiska kännetecken i ansiktet, tillväxtavvikelser, specificerade skador i centrala nervsystemet och kognitiva/beteendemässiga störningar.

Det är i ovanstående utsaga en betydande riskfaktor för alkoholexponering som framkommer i din beskrivning av omständigheterna under patientens första två levnadsår. Själva adoptionssituationen kan dessutom vara ett uttryck för en bakomliggande social katastrof – där vi vet att alkoholmissbruk är vanligt förekommande.

Du nämner i din sammanfattning, före frågan, att hon utretts tidigare och då har man kommit fram till funktionsstörningar som ADHD och Autism. Det går inte här att säga hur underlaget ser ut för diagnoserna men båda är överrepresenterade vid FAS. Den beteendeproblematik du beskriver är också förenlig med FAS.

MAGNUS LANDGREN


FRÅGA 2

FRÅGA:
Jag är vuxen och har dåligt arbetsminne. Jag undrar om det finns någon behandling jag hade kunnat ta hjälp av?

SVAR:
Tack för din viktiga fråga. Tidigare trodde man att arbetsminnet är något man föds med och som inte går att påverka men flera studier har visat att hjärnans formbarhet (plasticitet) till stora delar finns kvar genom livet. Utan denna plasticitet hade det inte varit möjligt att i vuxen ålder träna upp arbetsminnet.
Lite om arbetsminnet, som räknas nära relaterat till de exekutiva funktionerna. Arbetsminnet är nära besläktat med korttidsminnet men arbetsminnet är ett större system som använder sig av den centrala exekutiven, för att kunna fokusera, dela eller skifta uppmärksamheten såväl som att blockera ovidkommande information och behärska impulsiva handlingar genom inhibering.
Icke-verbalt arbetsminne handlar om förmågan att hålla information i huvudet inte i form av ord utan genom sinnena (behålla bilder, ljud, smaker, beröringar och dofter i huvudet). Det icke-verbala arbetsminnet ger oss bl.a en karta som leder oss mot den framtid vi vill ha, ett kraftfullt verktyg som kallas imitation, förmågan att förutse konsekvenserna av våra handlingar, självinsikt, förmågan att planera vår tid (tidsuppfattning) och förmågan att skjuta upp belöningar.
Verbalt arbetsminne handlar om att kunna använda den inre rösten och bidrar till förmågan till självkontroll – att kunna föra en inre dialog med sig själv. Det verbala arbetsminnet gör det möjligt för oss att beskriva och betrakta händelser och situationer och bidrar därmed till vår förmåga till problemlösning. Med hjälp av verbalt arbetsminne kan vi skapa och följa regler och planera, föra moraliska resonemang och komma ihåg sådant vi läst tyst för oss själva.
Det finns flera samband mellan arbetsminne och andra förmågor, som uppmärksamhet, inlärningsförmåga och generell intelligens. Genom att träna upp ett lågt arbetsminne skulle en person kunna få bättre tillgång till sina övriga kognitiva funktioner så din fråga kring om det finns behandling för ett dåligt arbetsminne i vuxen ålder är ytterst aktuell och viktig.
Det finns flera företag som hävdar att deras produkter tränar upp arbetsminnet. För att ett träningsprogram ska anses effektivt som behandling är det viktigt att det ger generaliserbara och över tid bestående förbättringar inom andra områden än just det tränade. Kognitiv träning har i många studier visat sig ge bestående förbättringar på den tränade uppgiften men vad gäller generaliserbarhet är resultaten inte lika entydiga.
Ett datoriserat träningsprogram, Cogmed , som har utvecklats i Sverige har visat sig ge förbättrat arbetsminne hos barn med ADHD och barn som av andra orsaker har nedsatt arbetsminne, men även hos friska vuxna och vuxna med förvärvad hjärnskada. Själva programmet består av en uppsättning webbaserade övningar.
Flera stora sammanställningsstudier som publicerats de senaste åren har inte lyckats hitta stöd för att olika träningsprogram ger positiva effekter inom andra områden.
Men även om generaliseringseffekten kanske inte är så stor så kan det ha en effekt när det gäller mental uthållighet och fokus.
Det finns också alternativ till regelrätta arbetsminnesträningsprogram. En viktig del kan vara att i vardagen arbeta målinriktat med strategier och anpassningar. Att få rutiner för att göra listor, skriva ner saker eller använda smartphones eller lämpliga kognitiva hjälpmedel på rätt sätt kan vara några sätt att kompensera arbetsminnessvårigheter.
Om du vet vilken typ av arbetsminnessvårigheter du har mer specifikt blir det också lättare för dig att förstå vilken typ av behandlingsinsatser som passar just dig bäst ifråga om coping, strategier och kompensation.

Här är några tips till dig:
- Några populära arbetsminnesträningsprogram: Cogmed QM, Neuronation, Cognifit, Lumosity och Minneslek Flex.

- En bok av Russell Barkley: Ta kommandot över din ADHD ~ strategier för ett gott liv Natur och Kultur, 2013

TAINA LEHTONEN


FRÅGA 3

(i) FRÅGA:
Har man sett någon koppling mellan Asperger och fibromyalgi?

SVAR:
Det är en viktig fråga som du ställer här. Även om det idag är svårt att hitta tydliga underlag för denna koppling, är det sannolikt att en sådan finns. Kopplingen gäller inte bara fibromyalgi och Aspergers syndrom, utan hela gruppen av ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations, Gillberg 2010: utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar inklusive autism och ADHD samt språkstörningar). I en liten studie i Nederländerna har man hittat en hög frekvens av ADHD bland fibromyalgipatienter (1). Substitution med proteinet L-Carnitin har i en liten studie visat sig ge positiv effekt vid autism (även om detta inte är en etablerad behandling för autism: fler studier med större patientgrupper måste till för att bekräfta denna effekt) (2). Samma behandling har också prövats för behandling av fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome) och visat positiv effekt (3), vilket skulle kunna betyda att det finns liknande underliggande mekanismer/brister i hjärnan vid dessa diagnoser. Ehlers Danlos syndrom, ett överrörlighetssyndrom som kan leda till kroniska smärttillstånd, har också förknippats med fibromyalgi (fibromyalgi har diskuterats som en form av Ehlers Danlos syndrom). En nyligen publicerad studie visar att det är vanligt med bindvävsproblem såsom Ehlers Danlos hos barn med svårigheter inom ESSENCE (4). I en annan småskalig studie har man delat ut frågeformulär om ADHD symtom till en grupp patienter med någon form av central smärta, alltså smärta som härstammar från en skada i hjärnan eller ryggmärgen (5). I studien uppfyllde mer än en tredjedel av alla patienter kriterierna för ADHD. Sedan tidigare vet man att människor med kronisk smärta har ett överreaktivt autonomt nervsystem. Det är det nervsystem som styr till exempel andningen. Ett överreaktivt autonomt nervsystem bidrar till ADHD-symtom. Klinisk erfarenhet visar att medicinering av ADHD-symtomen vid kronisk smärta också leder till minskad smärtupplevelse.
Som du ser, finns det mycket som tyder på att sambandet mellan utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och olika kroniska smärttillstånd finns. Mer forskning behövs för att förstå av vilken natur sambandet mellan fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, bindvävssjukdomar och ESSENCE är.

(ii) FRÅGA:

Kan hjärnskakning x flera vara en orsak/bidragande orsak till fibromyalgi?

SVAR:
Jag har hittat en studie gjord på 268 patienter, där man undersökt sambandet mellan en så kallad Whiplash-skada och uppkomsten av fibromyalgi. Whiplash-skada kallas också för pisksnärtsskada och uppstår när nacken utsätts för en plötslig kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. I denna studie har man inte kunnat bekräfta att traumat skulle kunna öka risken för fibromyalgi (6). Jag känner inte till någon undersökning som visat ett samband mellan upprepade hjärnskakningar och fibromyalgi.

Referenser

1: Derksen, M.T., Vreeling, MJ., & Tchetverikov. I. (2015).  High frequency of adult attention deficit hyperactivity disorder among fibromyalgia patients in the Netherlands:should a systematic collaboration between rheumatologists and psychiatrists be sought? Clinical and  Experimental Rheumatology, 33, (1 Suppl 88), S141.

2: Geier, D.A., Kern, J.K., Davis, G., King, P.G., Adams, J.B., Young, J.L., & Geier, M.R. (2011). A prospective double-blind, randomized clinical trial of levocarnitine to treat autism spectrum disorders. Medical Science Monitor, 17, PI15-23.

3: Leombruni, P., Miniotti, M., Colonna, F., Sica, C., Castelli, L., Bruzzone, M., ...  Torta, R.G. (2015). A randomised controlled trial comparing duloxetine and acetyl L-carnitine in fibromyalgic patients: preliminary data. Clinical and Experimental Rheumatology, 33(1 Suppl 88), S82-5.

4: Baeza-Velasco, C., Grahame, R., & Bravo, J.F. (2017). A connective tissue disorder may underlie ESSENCE problems in childhood. Research in Developmental Disabilities, 60, 232-242.

5: Tennant, F. (130) (2016). How common is attention deficit disorder (ADD) in chronic pain patients? Journal of Pain, 17, S8.

6: Ferrari, R. (2015). A prospective study of the 1-year incidence of fibromyalgia after acute whiplash injury. RMD Open, 1, e000007.

ANNE-KATRIN KANTZER
 


FRÅGA 4

FRÅGA:
Jag har en fråga angående min son som är 3 år och 4 månader. Han utreddes mellan 2-2,5 års ålder och erhöll då diagnos: Atypisk autism.

Vi märkte när han var nyfyllda 2 år att han kunde ”läsa” en del skyltar på stan, framförallt var det namn som stod på tunnebaneskyltar i Stockholm, t ex Skarpnäck och Bagarmossen. Han visade snart att han kunde avkoda dessa ord även när de förekom på t ex bilvägsskyltar och senare även på maskinskriven liten text. Vid 3 års ålder identifierade vi att han kan ”blockläsa” minst 50 ord. Han ser dem även mitt i texter och liknande. Nästan alla ord han känner igen är namn på tunnelbanestationer, men han kan även ”läsa” några andra ord.

Det jag undrar över är hur ni kan förklara att denna förmåga är så god, medan han inte förefaller förstå andra liknande kodknäckningar, som t ex former, pusselbitar, pussel och liknande.

I så många andra avseenden förefaller han vara på en betydligt lägre åldersnivå än nuvarande 3,4 år. Hans minnesfunktioner är dock väldigt välutvecklade och han är också väldigt duktig på att komma ihåg på namn på personer, känna igen personer och han har full koll på vilka föräldrar som hör ihop med vilket barn (han har endast gått på nuvarande förskola i 2 månader).

I de flesta avseenden utom detta att han har så otroligt bra bildminne vad gäller ord så förefaller han ha en utvecklingsstörning och min andra fråga är om det är möjligt att kunna ha denna goda minnesfunktion vad gäller att se och känna igen så många ord, kunna rabbla tunnelbanelinjer och tunnelbanestationer fram och tillbaka längs hela Stockholms tunnelbanenät, men ändå ha en utvecklingsstörning?

Vi föräldrar har svårt att veta vad vi ska tro angående hans funktionsnedsättning. Jag är van att träffa och samtala med vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning och även personer med låg begåvning, och det är få av dem som håller lika stor koll på personer och namn och kan hålla så många saker i minnet samtidigt som min son kan.

SVAR:
Tack för din fråga. I din beskrivning av din son framkommer att han har en mycket god ordavkodningsförmåga och ett gott visuellt minne. Specifika talanger eller s.k. ”islets of ability” är vanligt förekommande vid autism och dessa talanger är ofta sammankopplade med ett specifikt intresse hos vederbörande. Intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning är en utvecklingsavvikelse som inkluderar intellektuella funktionssvårigheter rörande slutledningsförmåga, planering, abstrakt tänkande, omdöme, studieförmåga och förmåga att lära av erfarenheter. Minneskapacitet påverkar naturligtvis den intellektuella funktionen men även andra viktiga kognitiva funktioner är av betydelse. Vidare krävs det också att det framkommer brister i adaptiv funktionsförmåga för att diagnosen intellektuell funktionsnedsättning/lindrig utvecklingsstörning kan ställas.
Det är viktigt att din sons kognitiva utveckling följs upp för att klargöra din sons specifika utveckling. I en nyligen publicerad studie gjord av vår forskargrupp på Gillbergcentrum fann vi att begåvningsnivån inte alltid var stabil över tid hos en grupp med förskolebarn med autism som följdes upp 2 år efter diagnos. Det gällde speciellt gruppen med utvecklingsförsening vid det första testtillfället som 2 år senare hade en spridning i begåvning från utvecklingsstörning till normalbegåvning.

Hedvall, Å., Westerlund, J., Fernell, E., Holm, A., Gillberg, C., & Billstedt, E. (2013). Autism and developmental profiles in preschoolers: stability and change over time. Acta Paediatrica, 103, 174-181.

EVA BILLSTEDT


Vi kommer att svara på fler av era frågor nästa månad!

Hälsningar från GNC:s forskare

 

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-03-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?