Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

JULI 2016

FRÅGA 1

Hej! Vår son Sam, 30 år, är autistisk med utvecklingsstörning och epilepsi. Han är musikintresserad och älskar sina Alfons-böcker, är mycket social och tvåspråkig. Har personliga assistenter och bor hemma. På dagarna är han på DV. På senare tid har han blivit mer och mer besatt av sina saker och vill inte lämna ifrån sig dem, även i sömnen. Han känner sig mer och mer osäker och beroende av dem. Vissa gånger blir han mer 'normal'! Och vanlig. Jag tror att med rätt hjälp och professionell vägledning och utredning kan han utvecklas mer och mer.

FRÅGA:
Frågan är om Ni har studiegrupper och projekt som han kan ingå i och bli målperson?

SVAR:
Gillbergcentrum har inte nu någon sådan behandlingsstudie som jag tror du funderar över men kanske kan er son få hjälp via den habiliteringen ni hör till. Problemet är, vad jag förstår, att han blir så fixerad av sina olika saker, han tar dem med även när han sover. Om beteendet negativt påverkar hans vardagsfungerande kan kanske en psykolog som arbetar med unga vuxna med autism och utvecklingsstörning lägga upp ett program där man hjälper Sam att minska dessa fixeringar.

ELISABETH FERNELL


FRÅGA 2

FRÅGA:
Jag vet att det inte finns så många studier på Burinex och Asperger/ASD, den största verkar vara gjord på barn (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/23233021/). Det är ju tänkbart att det kan ha en positiv effekt då barns hjärnor fortfarande utvecklas, men hur är det för vuxna personer med Asperger/ASD om de skulle behandlas med Burinex?
Skulle det ha en positiv effekt?

SVAR:
Burinex/bumetanid har i en välgjord fransk studie (av Eric Lemonnier och medarbetare) på barn haft positiva effekter jämfört med placebo. Även lite äldre barn har haft positiva resultat. I en annan studie av tonåringar och unga vuxna med autism har Nouchine Hadjikhani påvisat förbättring av de hjärnfunktioner som rekryteras vid tolkning av känslouttryck i människoansiktet efter behandling med bumetanid. Sammantaget talar de hittills genomförda studierna för att bumetanid skulle kunna ha positiva effekter vid autism också hos vuxna. Det skall dock tilläggas att det krävs flera och mycket större studier innan man eventuellt kan dra slutsatser om behandlingseffekter av bumetanid vid autism, både hos barn och vuxna.

CHRISTOPHER GILLBERG


FRÅGA 3

QUESTION:
Finns det något samband mellan diagnostiserad Pandas och bekräftad genmutation homozygot 677TT?


ANSWER:
Jag har sökt i den medicinska databasen PubMed och jag kan inte se att man publicerat något om samband mellan PANDAS eller neuropsykiatriska symtom och mutation i genen: methylenetetrahydrofolate reductase (MTHFR 677TT).

ELISABETH FERNELL


FRÅGA 4

FRÅGA:
När ett barn med NPF vid upprepade tillfällen känner sig stressad i skolan och mycket lite görs åt det... Vad kan detta då få för effekter på lång sikt?

SVAR:
En följd av att inte få förståelse för sina svårigheter och att utsättas för en alltför hög kravnivå och stress i skolan är att individens självförtroende påverkas negativt, det kan också leda till depression och att man inte alls orkar vistas i skolan.

ELISABETH FERNELL


FRÅGA 5

Fråga:
Har en pojke på 10,5 år som har Aspergers syndrom, ADHD, Tourettes syndrom (astma, eksem, allergi, övervikt).

Han har under några år prövat Concerta, Ritalin, Elvanse, Strattera och Abilify. Han upplevde en del positiva effekter som att han blev lugn inom sig och kunde koncentrera sig. Tyvärr var biverkningarna fler än de positiva så nu är han medicinfri sedan ett år tillbaks. Skolsituationen har vänt från att han inte klarade av att vara i skolan till att han nu längtar dit. Har eget rum, med egen resurs samt en lärare som är pedagogisk ansvarig för honom samt en elev till. I rummet har han även en synthesizer som han kopplar av med. Däremot är han själv orolig för sin framtid om han kommer kunna ta körkort och köra bil eftersom han inte klarar koncentrera sig och vara still långa stunder, vad kan han få för jobb osv. Han vill vara delaktig med sin klass, men orkar inte med det och blir besviken på sig själv och känner sig ensam. Ändå vill han vara i skolan och tillägnar sig flera ämnen riktigt bra, träffar trots allt sina klasskamrater lite, mest på rasterna när några kommer in till honom. Hemma har han inga att umgås med då de han brukat träffa drar sig undan honom. En ensam kille med låg självkänsla som önskar social samvaro. Gillar att rida och när han är på hästen har han inga motoriska tics. Duktig på att spela piano efter gehör. Enligt hans pianolärare har han nästan absolut gehör. Det är här min ena fråga kommer in. Har läst en avhandling på nätet at de som har absolut gehör har en annan inlärningsstil än de utan. FRÅGA: Finns det någon forskning om inlärningsstil inom autism och absolut gehör? Liknar inlärningsstilarna för personer med autism de med absolut gehör?

FRÅGA: Är det någon forskning på gång på medicin som lugnar kroppen inuti men som inte ger alla biverkningar? Vår son söker lugnet. Sover på luftmadrass eftersom den "puffar" tillbaks när han rör sig så han slipper röra sig själv så mycket och då sover bättre enligt han själv. Kjedetäcke fungerar när det är riktigt kallt ute eftersom han blir så varm. Blir snabbt svettig i händerna och kan därför inte skriva, bygga lego mm och behöver tvätta händerna väldigt ofta eftersom han blir så kladdig av svett. FRÅGA: Är det ett vanligt fenomen hos personer med hans diagnoser att bli svettig i handflatorna? Under vintern så blir händerna såriga av allt tvättande. När vi hindrar honom så får han panik och ångest, så vi smörjer in händerna istället och har köpt specialhandskar på Medeca. Har läst lite om forskning från Kristianstad universitet om kriminalitet, droger och ADHD. Tänker att vi behöver hitta något som lugnar ner honom i sig själv så att han inte försöker hitta lugnet genom droger när han blir äldre. FRÅGA: Några tips då ovanstående mediciner inte fungerat?

SVAR:
Det finns en ny ADHD-medicin som heter Intuniv, som vi haft i forskning. Den har inte samma biverkningar som stimulantia, och kan kanske vara värd att prova. Den har effekt både på ADHD och tics. Hade Abilify positiva effekter, men stora nackdelar? Det finns andra varianter som delvis liknar Abilify, men de är ju inte direkt riktade mot ADHD. Välfungerande medicinering mot ADHD har chans att minska risk för droganvänding, det har man sett i stora studier.
Jag känner inte till någon forskning om absolut gehör och autism, men det är väl känt att personer med autism kan ha stor musikalisk talang inklusive absolut gehör.
Det är relativt vanligt med hög aktivitet i "autonoma nervsystemet", vilket kan ge bl.a. svettningar, ökad värme, och hjärtklappning. Intuniv skulle möjligen kunna dämpa detta, och det finns också annan tänkbar "avstressande" medicin tex Inderal.

MATS JOHNSON


FRÅGA 6

FRÅGA:
Varför går kunskapsutvecklingen så långsamt när det gäller behandling av infektionsutlösta eller immunologiska psykiatriska problem?

SVAR:
Det beror med stor sannolikhet på att hjärnan är ett mycket komplicerat organ, kanske det mest komplicerade ”maskineri” som finns och att immunsystemet troligen är minst lika komplicerat. När dessa båda system är involverade uppstår det således en mycket komplex funktionsproblematik. När jag söker i den medicinska databasen PubMed på en kombination av de båda sökorden ”immunology and neuropsychiatric symptoms” får jag fram 725 studier.

ELISABETH FERNELL


FRÅGA 7

FRÅGA:
Vad finns det för studier inriktade på den biologiska funktionen typ neurokemi med vetenskapliga bevis man kan hänvisa skeptiker som "inte tror på ADHD och Autismspektrumstillstånd/Aspergers syndrom för det inte finns bevis alternativt det är bara flum alltihop". Jag är löjligt trött på att behöva övertyga olika individer att min funktionsvariation faktiskt existerar och inte är en fråga om att "bara rycka upp sig och anstränga sig mer" och ett påhitt som de påstår.
Gärna så man kan i enkla konkreta drag berätta för personerna skillnaden i en NPF-hjärna jämförd med en neurotypisk hjärna.

SVAR:
Autism och ADHD är utvecklingsneurologiska funktionshinder orsakade av genetiska avvikelser/variationer, miljöbaserade riskfaktorer (inklusive sådana förknippade med extremt tidig födsel, andra svåra perinatala problem, infektioner under graviditeten, och toxiner) eller kombinationer av dessa. De orsakas aldrig direkt av psykosociala problem. De är i allra högsta grad ”verkliga” på det sättet att de leder till en mängd olika funktionsnedsättningar som gör vardagen svår i många lägen och under många olika omständigheter. Både autism och ADHD förknippas ofta med styrkor såsom kreativitet, perfektionism, ”nya idéer” och antingen ihärdighet eller impulsivitet. Det finns mätbara kemiska och fysiologiska förändringar i hjärnan inom båda tillstånden, varav vissa överlappar mellan båda två. Att minska stigmat genom att erkänna den verkliga förekomsten av problemen och samtidigt stödja de styrkor som finns kan leda till påtagligt förbättrade prognoser. För vissa symptom finns utmärkta behandlingsmetoder, däribland fokuserad träning, kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling. Dessa behandlingar bidrar till att minska risken för trafikolyckor, drogmissbruk och kriminalitet (och antagligen även psykiatrisk störning) vid senare skeden i livet. Allt sammantaget har över 50 000 högkvalitativa vetenskapliga publikationer publicerats, och över 500 av dessa har författats av medarbetare på Gillbergcentrum.

CHRISTOPHER GILLBERG


FRÅGA 8

(i) FRÅGA:
Fråga ett är - finns det personer som inte är mottagliga för medicinering mot ADHD, pga att de får biverkningar av medicinen? Bakgrund: Har en son som är 25 år. Han är adopterad från Colombia, vid fem veckors ålder. Han var tidigt intresserad av allt som är ”förbjudet”, kaffe till att börja med. Jag har följt honom ganska nära, var bland annat speciallärare på skolan där han gick. Såg tidigt hans koncentrationsproblem, han har fått utmärkta utredningar och utmärkt läkarkontakt i starten. Läkarkontakterna har dock blivit väldigt många genom åren och han har alltsedan cirka 17-18 årsåldern tyckt att medicinen gör honom deprimerad. Det är i princip omöjligt att få en stabil läkarkontakt genom det offentliga.
Tyvärr har han då börjat röka cannabis (också tidigt), och anser själv att det fungerar mycket bättre för honom. Detta har han skickligt mörkat för oss föräldrar och jag har inte förrän nu förstått omfattningen av det.
Till min förfäran uppger han också att det finns läkare som förordar att cannabis kan vara ett behandlingsalternativ för personer med ADHD. Han måste ha missuppfattat något som han tar som intäkt för sitt missbruk.
Mitt absoluta krav på honom är att totalt avstå från alla former av droger, egentligen alkohol också, eftersom han har så förhöjd risk för missbruk. Men jag är osäker på hans självinsikt.

(ii) FRÅGA:
Fråga två är: Ska jag helt ge upp ”medicinspåret”? Visst, han är vuxen så jag har inget med det att göra, men han lyssnar trots allt på mig. Han har en hel del att stå på, jobb, gymnasiebetyg och lägenhet, men jag är väldigt orolig för att hans hjärna tagit mycket skada av missbruket. Kan jag mot bakgrund av detta råda honom att bara avstå från allt? (Han jobbar ofta natt och har sömnproblem, men det kan ju alla ha av och till).

SVAR:
Svar på båda frågorna: Det finns personer som inte har god effekt av ADHD-mediciner och som har besvärande biverkningar, bl.a. de du nämner, men det finns också flera varianter av mediciner, med olika egenskaper, så det kan vara väl värt att prova de olika sorterna innan man överger medicinspåret. Cannabis är inget vi rekommenderar, det ger tankemässig (kognitiv) nedsättning med ökade inlärningssvårigheter och dessutom finns risk för cannabispsykos.
En störning av dygnsrytmen, med svårigheter att somna i ”normal tid” är mycket vanligt förekommande vid ADHD. Nu arbetar ju er son nattetid, men annars kunde preparatet Melatonin, givet på kvällen vara en hjälp för insomningen.

MATS JOHNSON


Vi kommer att svara på fler av era frågor nästa månad!

Hälsningar från GNC:s forskare

  


 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-03-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?