Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

MARS 2017

FRÅGA 1

FRÅGA:
Hej!
Min son har autism och utvecklingsstörning. På senare tid har han varit orolig och utåtagerande i skolan dock inte hemma eller någon annanstans. Vid ett möte i skolan med rektor och specialpedagog kom det en skolläkare ( som aldrig har träffat min son) som utifrån rektorns och specialpedagogens beskrivning av min son rekommenderade att vi skulle ge honom epilepsimedicin. Detta trots att min son inte har epilepsi. Då undrar jag finns det någon forskning om detta, och om det är vanligt att man ger epilepsimedicin till barn med autism utan epilepsi?

SVAR:
Hej!
Eftersom jag inte har detaljerna i saken så blir svaret väldigt generellt.
Många av medicinerna som ges till barn med autism och utvecklingsstörning har också andra användningsområden. Till exempel är det vanligt att man ger mediciner som används mot psykos och depression på vuxna. I lägre doser har man sett att det kan vara effektivt på beteendestörningar och oro hos barn med utvecklingsstörning. Några mediciner som används mot epilepsi kan också användas på det här viset, men då inte nödvändigtvis för att man misstänker epilepsi men för att hjälpa mot beteendestörning. Det är inte så ovanligt att barn med autism får mediciner pga beteendestörning eller oro, och det kan vara till god hjälp, men just epilepsimediciner brukar inte vara första valet. Det finns en del studier på att använda epilepsimedicin, men lite för små och för få för att man ska kunna vara säker på vad man ska rekommendera. I praktiken händer det att man försöker för det kan vara stora individuella skillnader från barn till barn.
Ett annat vanligt användningsområde för epilepsimedicin kan vara att barn kan ha nattliga epilepsiliknande hjärnvågor, som kan ge dålig sömn och beteendestörning på dagen, även om barnet inte har uppenbar epilepsi med anfall på dagen. Det kan man ibland också behandla med epilepsimedicin och få bättre sömn och bättre funktion dagtid. Då vill man ofta ha en registrering med EEG (elektroencefalogram) under sömn, om det är möjligt att få till med hänsyn till barnet. Också här kan det hända att man tänker pragmatiskt och önskar att pröva även om man inte har kunnat göra ett EEG.
Oavsett användning är det naturligtvis viktigt att läkaren som ordinerar en medicin också träffar barnet och följer upp behandlingen.

MAJ-BRITT POSSERUD


FRÅGA 2

FRÅGA:
Jag läser artiklar i DN och Dagens hälsa osv om kopplingen anorexi och autism. I mitt huvud föds en tanke: att vara känslig för smackljud och konsistenser kan väl komma ur en högre känslighet för sinnesintryck, som inte är medfödd utan som kan komma som en del av PTSD, som kanske motsvarar hur kroppen mår efter anorexi?Jag skulle vilja förstå bättre det här med skador efter traumatiska händelser, och huruvida personer sedan ska mötas olika om de har autistiska drag på grund av något medfött, eller på grund av känslighet efter en kris/depression/traumatisk upplevelse.Vet inte om det finns något att läsa kring hur man ska se på funktionssätt/funktionsnedsättning efter trauma, jämfört med "medfött", t.ex. ska man diagnosticera med ADHD eller AST om det kan vara PTSD? Hur ska man se på rätt till LSS osv om man har samma situation som en person med medfött AST men man har fått svårigheterna pga anorexi eller PTSD? Här kan det bli viktigt för barn och unga och föräldrar som sliter för ett känsligt barn i vardagen.

SVAR:
Hej och tack för ditt mejl!
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan naturligtvis förekomma samtidigt som ADHD och autism. Det är viktigt att ta en noggrann anamnes om den tidiga utvecklingen och utvecklingen under barnaåren för att ta reda på om personens symtom debuterade då. Vid autism ska symtomen debutera väldigt tidigt och flera symtom finns oftast vid ett till två års ålder. Vid ADHD ska symtomen ha debuterat senast vid 12 års ålder, men i många fall ses svårigheter redan under förskoleåren. Har en person autism kan det innebära att man reagerar mindre uttalat på ett trauma, reagerar lika starkt som andra på ett trauma eller reagerar starkare än andra personer. Har man ADHD löper man en trefaldigt ökad risk att utveckla PTSD (Spencer et al, 2016) jämfört med normalbefolkningen. Man kan däremot inte utveckla autism eller ADHD sekundärt till PTSD. Om man ska behandla en person med autism eller ADHD mot PTSD är det viktigt att ha god kunskap om grundproblematiken.
Att någon är känslig för smackljud och konsistenser kan förekomma vid autism och kan handla om en perceptionsstörning, vilket är ett av kriterierna som utmärker autism. Känsligheten för ljud och konsistenser kan naturligtvis förekomma utan att man har samtidig autism.

ELISABET WENTZ


FRÅGA 3

FRÅGA:
Jag är en mamma till två pojkar födda 2005 och 2007.
Pojken som är född 2005 har diagnos Adhd och DCD. Vi fick på BB veta att pojken född 2007 hade ”extern hydrocephalus” som vi aldrig behövt behandla, bara ha under kontroll. Vid 19 månaders ålder fick han ”grav utvecklingsstörning” som diagnos . När han var 5 år skulle de utreda hans utvecklingsstörning igen. Hade inte gjorts något sedan han var 19 månader. När denna var klar så sa de att det var ”lindrig utvecklingsstörning”. De ville dessutom utreda för autism. Och det visade sig att han är inom autismspektrumet. De ville plocka bort hans utvecklingsstörning då de ansåg att den var ”så liten”. Vi fick tjata oss till en utredning på ett annat ställe där de tydligt såg att han har utvecklingsstörning så det fanns inga tvivel.
Vid tidig ålder (3-4 års ålder) så uppmärksammade vi att han ”försvann” i blicken för att sedan komma tillbaka och allt var som vanligt igen. Ibland kunde han vara ledsen. Vi gjorde EEG och det visade inget. Detta fortsatte och flera EEG gjordes.
När han började skolan så började han stamma. Han hakar upp sig på ord ”om om om om………..” eller ”när när när”… för att sedan fortsätta säga det han vill ha sagt.
Vi har haft kontakt med Habiliteringen sedan han blev kopplad dit som 2-åring, men de har i sin tur skickat oss till Logopedmottagningen på Sahlgrenska. De 3 gånger vi varit där har han inte stammat alls och då kan de inte sätta in någon hjälp. Detta är grymt frustrerande! Han blir arg och omgivningen har inget tålamod med att vänta in honom då det tar tid för honom att säga det han vill ha sagt. Han pratar ju hela tiden. Han är tyst endast när han sover om nätterna. (antar vi)
När han hade gått en termin i skolan så reagerade skolan på att han var väldigt ”frånvarande” så det gjordes yttligare en EEG och det visade epilepsi. Det sattes in medicin direkt. Vid skolstart (7 år) så började han stamma. Hakar upp sig på orden.
Vi här hemma är ju inga läkare, jag har arbetserfarenhet inom funktionshinder sedan 1998, så jag har träffat barn och vuxna med neurologiska funktionsnedsättningar i olika grad. Men vår son är för mig ett glatt underverk och ett stort frågetecken…
VARFÖR stammar han?
Har han verkligen utvecklingsstörning? Kommer de kunna ta bort diagnosen för att ge honom en annan som ”asperger” istället?? För ibland kan även jag som förälder känna att han pendlar. Ena stunden är han ”professor” för att i nästa bli en liten 3-åring som inte kan.
Ren gissning är att hans epileptiska aktivitet stör hans språkcentra och det gör att hans stammning vissa dagar blir mer. Han har inga kramper utan det är bara frånvaro. Men med medicinering så blir det inte så många frånvarostunder längre vilket är skönt. Men stammningen är konstant.
Eller är det hans utvecklingsstörning/autism som stör?

SVAR:
Hej!
Det är vanligt med språkliga svårigheter vid både autism och epilepsi (EP), det kan då röra sig om svårigheter att hitta rätt ord och begrepp, det som logopeder kallar ordmobiliseringssvårigheter, eller andra språkliga svårigheter såsom bristande ordförråd och/eller svårigheter med språkförståelsen.
Utan att själv ha bedömt och träffat din son är det svårt att avgöra om det primärt är stamning eller ordmobiliseringssvårigheter, det kan även vara båda delar. Vissa språkliga svårigheter till exempel ordmobilisering, har i studier visat sig kunna öka i omfattning vid EP-aktivitet, och därmed kan den språkliga förmågan fluktuera som du själv också nämner. Det beror också på var i hjärnan man har sett att EP-aktiviteten i huvudsak äger rum, det har betydelse för vilka symptom barnen kan uppvisa. EP-aktivitet i språkligt betydelsefulla områden i hjärnan kan ha stor effekt på tal och språk.
Stamningen brukar beskrivas som talmotoriska svårigheter, ett annat tillstånd/egen diagnos skild från de språkliga förmågorna, så om ordförråd, ordmobilisering och språkförståelse.. Grundorsaken till stamning råder det fortfarande osäkerhet kring även om man är överens om att stamning har en neurobiologisk orsak. Hjärnan och dess funktion är avgörande för den motoriska talplaneringen, vid stamning tänker man sig att det är hjärnans styrning av talet som är instabil, vilket ger en tendens till avbrott i talet. De flesta är överens om att det finns flera faktorer som samverkar när det gäller stamningens uppkomst och utveckling. Stamningens utveckling kan påverkas av psykologiska och sociala faktorer, till exempel den stammande personens och omgivningens reaktioner. Stamning kan också vara uttryck för tics.
Intellektuell funktionsnedsättning och stamning förkommer också samtidigt som diagnoser, men hur de påverkar varandra är inte väl undersökt. Bland den vuxna befolkningen är det ca 1 % som stammar, i en studie som undersökt förekomst av stamning hos personer med intellektuellt funktionshinder har man sett siffror på att det är ca 6 % som stammar.
Det finns få studier gjorda på kombinationen stamning och autism, men det finns några som har undersökt detta. Det man konstaterar är att dessa båda diagnoser kan förekomma samtidigt. Det finns någon studie som tittat på behandling av stamning och sociala språkliga svårigheter, deras resultat tydde på att det hade positiv effekt. Men här behövs fler studier.
Du undrade också om EP och stamningen hänger ihop. Stamning som tillstånd är varierande, det kan vara olika från dag till dag, och variera i olika situationer. Stamningen kan också fluktuera på grund av EP-aktivitet men även om man inte har EP varierar stamningen och det finns ofta inga tydliga mönster. Det finns några studier om EP och samtidig stamning, och det tycks finnas ett visst samband. Man har sett att stamning hos vissa patienter kan vara direkt relaterad till epileptisk aktivitet.
Om din son har intellektuell funktionsnedsättning eller ej är svårt att uttala sig om, utan en formell bedömning. Men det har nyligen i studier visat sig vara viktigt att följa upp de barn som tidigt fått diagnos eller uppvisat svårigheter inom ESSENCE och/eller autism som små barn. Barnen utvecklas vilket gör det viktigt med förnyad bedömning i skolålder och tonårstid, för att kunna göra en bedömning av vilket stöd barnet/ungdomen behöver nu. Barnen utvecklas och diagnoser kan förändras över tid.

Lästips/referenser:
http://www.stamning.se/fakta/fakta_om_stamning.html

Scaler-Scott, K., & Sisskin, V. (2007). Disfluency in autism spectrum disorders: Treatment considerations for the clinician. Boston: American Speech-Language-Hearing Association Convention.

Shriberg, L.D., Paul, R., McSweeny, J.L., Klin, A., Cohen, D.J., & Volkmar, F.R. (2001). Speech and prosody characteristics of adolescents and adults with high-functioning autism and Asperger syndrome. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 44, 1097-1115.

Lebrun, Y. (1991). Stuttering and epilepsy. Journal of Neurolinguistics, 6(4), 433-444.

Stansfield, J. (1990). Prevalence of stuttering and cluttering in adults with mental handicaps. Journal of Intellectual Disability Research, 34, 287-307.

Forskning på barn med autism som följts över tid är tex. Autism spectrum disorders - first indicators and school age outcome) Martina Barnevik Olsson (2016).

EMILIA CARLSSON


Vi kommer att svara på fler av era frågor nästa månad!

Hälsningar från GNC:s forskare

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-03-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?