Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

En psykologisk analys av vägen mot överlagt våld hos masskyttar som Adam Lanza och Anders Breivik av Clare Allely

Nyhet: 2017-03-02

Förra året var jag huvudforskaren i ett team som undersökte förekomsten av autismspektrumtillstånd (AST) i ett urval av 75 masskyttar utvalda av Mother Jones (en läsarstödd och ideell nyhetsorganisation som gjorde urvalet för att undvika den potentiella partiskhet som hade kunnat uppstå om vi själva hade valt masskyttar). Vi fann sex fall – eller 8% av det totala antalet  i urvalet – som antingen hade en autismdiagnos eller vars familj och vänner misstänkte att de hade ett AST. Även om detta är ungefär åtta gånger högre än AST-frekvensen inom befolkningen i stort, antyder inte dessa fynd att personer med autism mer sannolikt blir masskyttar. AST kan vara en influerande men inte en orsakande faktor bakom att en individ begår extrema våldshandlingar såsom en masskjutning (Allely, Wilson, Minnis, Thompson, Yaksic & Gillberg, 2016). Det vi har beskrivit hittills i en mycket liten undergrupp av individer med AST har nyligen belysts av Faccini (2016) i en teoretisk artikel där han tillämpade två olika modeller för att försöka förstå det överlagda massvåldet hos masskjutaren Adam Lanza, som var diagnostiserad med AST. De tre faktorerna autismbaserade svårigheter, psykopatologi och bristfällig psykosocial utveckling anpassades för att även inkludera ”Vägen till överlagt våld”, för att förstå den möjliga utvecklingsbanan mot masskjutande hos en mycket liten undergrupp av individer med AST.

Förra året arbetade jag med Lino Faccini, en psykolog som arbetar i USA, på att applicera den här ”väg mot våld”-modellen för att förstå vägen mot överlagt våld i fallet Anders Breivik (Faccini & Allely, 2016). Den 22 juli 2011 bombade den 32-åriga norrmannen regeringsbyggnader i Oslo och gick sedan på ett massakertåg på ön Utøya, där han dödade 77 människor. Varför blev Breivik mördare? Efter att ha studerat detaljerade utvärderingar av denna extremhögerterrorist, och även Breiviks eget självpublicerade manifest, har vi funnit att ett tillstånd vid namn ”narcissistisk dekompensation” kan ha legat bakom hans övertygelse om att han utkämpade ett personligt och politiskt krig. I vår artikel, publicerad förra året i tidskriften Aggression and Violent Behavior, underströk vi att, vid 27 års ålder hade Anders Breiviks livserfarenheter fram tills dess kulminerat i misslyckade försök att uppnå positioner som hade kunnat ge honom status, makt, acceptans och uppskattning. Vid detta stadie, 27 år gammal, flyttar Breivik tillbaka hem till sin mor och genomgår en ”narcissistisk dekompensation”. En narcissistisk dekompensation kan uppstå när någon med narcissistisk personlighetsstörning (NPS) genomgår betydande kriser och när deras självförtroende åker på stora smällar. Den narcissistiska dekompensationen kan bestå av en depression präglad av psykomotorisk hämning, oregelbundna sömnvanor, ihärdigt upprepande tankemönster i tal och/eller skrift, att fastna i ett beroende och att uttrycka indignation. Detta resulterar i att personen isolerar sig själv på grund av den bistra verkligheten att han/hon inte besitter stor makt/hög status, vilket i sin tur får honom/henne att själv försöka föda sitt eget storhetsvansinne genom att själv skapa en egen känsla av uppskattning och uppmärksamhet.

Med tanke på den högre förekomst av narcissistiska drag eller NPS som indikerats hos masskyttar (t.ex. Bondü & Scheithauer, 2014) och den misstänkta högre förekomst av AST bland masskyttar (Allely et al., 2016), skulle det kunna vara viktigt att undersöka överlappet mellan dessa två tillstånd/drag hos masskyttar. Det är möjligt att samförekomsten av både AST och narcissism är en särskilt ”explosiv” kombination, en kombination som ökar risken för att en individ med autism ska ägna sig åt extremt våldsamt beteende. Det är dock viktigt att påpeka att narcissistiska drag inte är en nödvändig förutsättning för att motivera en masskjutning. Likaväl är det inte så att individer helt enkelt genom att ha både en AST-diagnos och en NPS-diagnos nödvändigtvis kommer att slås in på en bana mot överlagt våld. Vi vill understryka att det finns ytterligare andra faktorer som krävs, såsom psykosociala stressmoment, faktorer kopplade till motgångar under barndomen, etc.

Vägen mot våld – och de faktorer som driver vissa att bli masskyttar – kräver omedelbar, detaljerad utredning. Om vi kan lyckas identifiera de tidiga beteendemönster som kan urskiljas och varnas för, skulle vi potentiellt kunna förutse vilka individer som har ökad risk att begå extremt våldsamma handlingar.

Referenser:
Allely, C. S., Wilson, P., Minnis, H., Thompson, L Yaksic, E., & Gillberg, C. (2016). Violence is rare in autism: when it does occur, it is sometimes extreme? Journal of Psychology, 151, 49-68.

Bondü, R., & Scheithauer, H. (2014). Narcissistic symptoms in German school shooters. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 59, 1520–1535.

Faccini, L., & Allely, C. S. (2016). Mass violence in individuals with autism and Narcissistic Personality Disorder: A case analysis of Anders Breivik using the “Path to Intended and Terroristic Violence” model. Aggression and Violent Behavior, 31, 229-236.

Faccini, L. (2016). The application of the models of autism, psychopathology and deficient Eriksonian development and the path of intended violence to understand the Newtown shooting. Archives of Forensic Psychology, 1, 1–13.

 

AV: Clare Allely

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2016-12-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gnc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//en-psykologisk-analys-av-vagen-mot-overlagt-vald-hos-masskyttar-som-adam-lanza-och-anders-breivik-av-clare-allely.cid1428765
Utskriftsdatum: 2017-11-19