Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Geir Ogrim: Anslag till innovationsprojekt vid sjukhuset Østfold i Norge: En klinisk metod för att förutspå effekter av centralstimulantia inom barn-ADHD

Nyhet: 2017-09-20

Om författaren: Geir Øgrim är doktor i neuropsykologi och arbetar i det neuropsykiatriska teamet vid enheten för barn- och ungdomspsykiatri på sjukhuset Østfold i Norge, där han kombinerar kliniskt arbete och forskning. Han är medlem i forskningsgruppen vid Gillbergcentrum.

Bakgrund:
ADHD är en vanlig funktionsnedsättning. I Norge är ca 3% av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD, kombinerad eller ouppmärksam undertyp. Ungefär 75-80% av dem medicineras, oftast med metylfenidat (MPH)-baserade preparat. 25-30% upplever negativa eller marginella effekter av behandlingen, och bieffekter, oftast hanterliga, förekommer hos 30% eller fler. Metoder för att förutspå kliniska fördelar och bieffekter har hittills inte visat sig vara kliniskt användbara (Johnstone 2015).

Vår forskning:
I mer än tio år har vi använt EEG-baserade metoder vid ADHD som fokuserar på att 1) ytterligare biomarkörer för diagnosen, och 2) söka efter prediktorer för hur individer svarar på medicinerna (se referenser nedan). Prediktorerna för medcineringsrespons utvinns ur två testsessioner, båda en timme långa; för den sista har patienten givits en enkel dos MPH. Båda testerna slutförs innan en systematisk fyraveckorsprövning påbörjas. EEG registreras under 3 minuter med ögonen stängda och 3 minuter med ögonen öppna, samt under en 20 minuter lång visuell go/no-go-uppgift från vilken man sedan får fram beteendedata (såsom utelämningsfel, reaktions tid osv)och händelserelaterade potentialer (Event Related Potentials, ERPs). Slutsatser av effekterna, respondörer (RE) kontra icke-respondörer, och bieffekter (SE) kontra inga bieffekter baseras på utvärderingsskalor och intervjuer där föräldrar, lärare och patienter alla är närvarande. I våra analyser jämför vi RE och icke-RE, SE och icke-SE utifrån ramarna från test 1 och 2. Variabler som gör stor skillnad mellan de jämförda grupperna med effektstorlekar (ES) >0,5 viktas enligt ES och kombineras till två globala index, ett för att förutspå kliniska fördelar och ett för bieffekter. Vi gjorde separata analyser för den unga gruppen (8-12 år) och den äldre gruppen (13-18 år). Man fann då stora effektstorlekar för dessa globala index, med Cohens d på runt 2 för kliniska fördelar och ungefär 1 för bieffekter.

Innovationsprojektet:
Baserat på positiva erfarenheter av klinisk applicering av dessa metoder inom vår lilla klinik, ansökte vi om anslag för ett ettårsprojekt där vi erbjuder denna procedur till alla barn i Østfolds län som 1) har ADHD-diagnos och 2) planeras genomgå provmedicinering med central stimulantia (N=100 eller över). Patienter som för närvarande genomgår medicinering och upplever negativa eller tveksamma (ej entydigt eller kanske övervägande positiva) effekter är också inbjudna att delta. Deltagande är givetvis frivilligt och yrkesverksamma som ansvarar för patienterna vid respektive lokala kliniker har frihet att använda våra råd/förutsägelser som de själva vill. Målet med projektet är att finna rätt medicinering (eller om ingen medicinering alls är att föredra) för patienterna utan att slutföra de tidsödande ”trial and error” (”försök och misstag”)-metoder som vi för närvarande har. Vi hoppas kunna få ut mer kunskap om EEG/ERP-baserade mönster inom ADHD som gör det möjligt för oss att förutse vilka som bäst svarar på icke-MPH-baserade mediciner.

Kostnaden för projektet är 1,3 miljoner norska kronor (NOK), utöver yttre anslag från Helse Sørøst=720 000 NOK.

Geir Øgrim
………………………………………………………………………………………………………………………………..
1) Johnston B.A., Coghill, D., Matthews, K., & Steele, J.D. (2015). Predicting methylphenidate response in attention deficit hyperactivity disorder: A preliminary study. Journal of Psychopharmacology, 29(24 –30.

2) Ogrim, G., Aasen, I.E., & Brunner, J.F. (2016). Single-dose effects on the P3no-go ERP component predict clinical response to stimulants in pediatric ADHD. Clinical Neurophysiology, 127, 3277-3287.

3) Ogrim, G., Kropotov, J., Brunner, J.F., Candrian, G., Sandvik, L., & Hestad, K.A. (2014). Predicting the clinical outcome of stimulant medication in pediatric attention-deficit/hyperactivity disorder: data from quantitative electroencephalography, event-related potentials, and a go/no-go test. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 10, 231-242.

4) Ogrim, G., Hestad, K.A., Brunner, J.F., & Kropotov, J. (2013). Predicting acute side effects of stimulant medication in pediatric attention deficit/hyperactivity disorder: data from quantitative electroencephalography, event-related potentials, and a continuous-performance test. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 9, 1301-1309.

5) Under review:
Ogrim G, Kropotov J: Predicting clinical outcome and side-effects of stimulant medication in pediatric Attention-deficit/hyperactivity disorder applying EEG based measures

AV: Geir Ogrim

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2016-12-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?