Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Det är dags att uppmärksamma uppfödningssvårigheter och ätstörningar hos personer med autism

inlägg av Elisabet Wentz 11 juli 2017

2013 kom den femte utgåvan av amerikanska psykiatriska föreningens diagnosmanual, DSM. Där lanserades en ny ätstörning, Undvikande restriktiv ätstörning, på engelska Avoidant/restrictive food intake disorder, förkortad ARFID. Många av de ätproblem som ingår som symtom i beskrivningen av diagnosen stämmer väl in på barn, tonåringar och vuxna med autism. Diagnosen är emellertid ganska okänd för de flesta som jobbar med autism. En vanlig inställning är att man undviker att fråga personen med autism eller hans/hennes föräldrar om mat- och ätsvårigheter, eftersom man inte vet vad man ska göra åt de problemen.

Undvikande restriktiv ätstörning innebär ett stört ätbeteende som beror på ointresse av mat, avsaknad av hungerkänslor, rädsla för att svälja pga att man tidigare har satt mat i halsen eller att man reagerar negativt på matens sensoriska egenskaper såsom doft, utseende, smak och konsistens. Detta ska i sin tur antingen medföra undervikt, näringsbrist, behov av näringstillförsel och/eller tydlig påverkan på psykosocial funktion. Ätstörningen får inte vara identisk med anorexia nervosa; personen får t ex inte ha en störd kroppsuppfattning. Det får inte heller finnas någon bakomliggande somatisk sjukdom som är orsaken till det dåliga matintaget.

Personer med autism, som är mycket begränsade i sin matrepertoar, så kallat selektivt ätande, kan många gånger uppfylla diagnosen Undvikande restriktiv ätstörning. Om personen äter för ensidigt kan han/hon utveckla näringsbrist. Har man en avvikande perception känner man kanske inte hunger eller så reagerar man avvikande på matens lukt, smak eller konsistens, vilket gör att matintaget blir så begränsat att det leder till undervikt.

Vad är då meningen med att ställa diagnosen Undvikande restriktiv ätstörning? Vad har personen med autism eller hans/hennes föräldrar för glädje av ytterligare en diagnos? Kan man göra något åt det? Bara för att vi kliniker själva känner oss osäkra på hur denna nya ätstörningsdiagnos ska behandlas, betyder det inte att vi därför ska sopa diagnosen under mattan. Om det rör sig om ett barn eller tonåring kan ätstörningen i högsta grad vara av stor betydelse, då den kan påverka hans/hennes längdtillväxt. Klinisk erfarenhet visar att långsam gradvis förändring kan vara framgångsrik, liksom så ofta annars vid autism. Vi måste alla lära oss mer om denna ätstörning, för att hjälpa dessa individer och stötta deras anhöriga.

Den 16 november i år, då den sjunde Birgit Olssonföreläsningen äger rum i Göteborg, ska Rachel Bryant-Waugh, en av världens mest framstående forskare på ätstörningar hos barn och tonåringar, prata om bland annat Undvikande restriktiv ätstörning. Rachel Bryant-Waugh är arkitekten bakom Undvikande restriktiv ätstörning i DSM-5 och hennes forskning handlar bland annat om hur man ska kunna screena för Undvikande restriktiv ätstörning med hjälp av frågeformulär, men också hur man ska behandla tillståndet. På hennes mottagning på Great Ormond Street Hospital i London jobbar dietist, barnläkare och psykolog i team, som bedriver kognitiv beteendeterapi och följer barnets tillväxt och nutritionsstatus.

Det är dags att ta föräldrars upplysningar om uppfödningssvårigheter på allvar. Bara för att vi känner oss otillräckliga gällande hur man ska behandla Undvikande restriktiv ätstörning, får vi inte ignorera besvären. Det har visat sig att föräldrar till barn med autism oftast anger att uppfödningssvårigheter har varit det första symtom som gjorde dem oroliga för att barnet hade en avvikande utveckling. Låt oss inte missa sådana upplysningar från föräldrar!

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2017-07-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?