Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Emilia Carlsson kommer att försvara sin avhandling "Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism. Child Abilities and Parent Perspectives" fredagen den 8 mars 2019

Nyhet: 2019-02-20

Emilia Carlsson kommer att försvara sin avhandling “Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism. Child Abilities and Parent Perspectives” fredagen den 8 mars 2019.

Opponent: Professor Idor Svensson, Institutionen för psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Tid: 13-16

Plats: Academicum, Hörsal Arvid Carlsson, Medicinaregatan 3, Göteborg

Språk: Svenska
 

SYFTEN: Huvudsyftet med avhandlingen var att studera läsförmåga, ”theory of mind” (ToM) (förmågan att tänka sig in i andra individers perspektiv och tankar) och berättarförmåga – som är olika aspekter av kommunikativ förmåga – och relatera dessa till strukturell språkförmåga hos barn i 7-8 års-åldern. Ett sekundärt syfte var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn som genomgått tidig screening på barnavårdscentral (BVC) och neuropsykiatrisk utredning. Avhandlingen består av fyra delarbeten.

METOD: Avhandlingen inkluderar drygt 200 barn. Barnen med autism föll ut som ”screen-positiva” för autism vid 2,5 års screening på BVC. De bedömdes därefter multiprofessionellt och de har sedan följts under flera år. Barnen i jämförelsegruppen rekryterades via förskola och grundskolor. I avhandlingen var även elva föräldrar till barnen med autism inkluderade. Olika forskningsdesign – longitudinell, experimentell, tvärsnittsstudie och kvalitativ metodik – har använts i de fyra delarbetena.

RESULTAT: Delarbete I är en longitudinell studie med syftet att undersöka läsprofiler hos barn som screenades positivt för autism vid 2,5 års ålder, och hur dessa profiler hänger samman med språkliga och kognitiva färdigheter. Omkring hälften av de 53 inkluderade barnen bedömdes ha svårt med både läsförståelse och ordavkodning (förmågan att läsa av enstaka ord korrekt och med flyt), en tredjedel bedömdes som goda läsare och en femtedel var duktiga på ordavkodning men hade nedsatt läsförståelse. Inget barn visade sig ha enbart svårigheter med ordavkodning dvs. svårigheter som anses kunna signalera en dyslektisk läsprofil. Det visade sig finnas en stark koppling mellan språkförmåga och läsförståelse vid åtta års ålder. Faktum är att barnen som uppvisade läsförståelseproblem vid åtta års ålder redan vid tre års ålder hade svaga resultat på språktestning. Delarbete II är en experimentell studie med syfte att undersöka hur olika typer av verbalt stöd var associerade med förmågan till ToM, genom att använda en datorapplikation (app) på en läsplatta. Barn med autism jämfördes med jämnåriga barn utan autism och resultaten visade att barnen med autism presterade sämre på ToM-uppgiften, oavsett vilket språkligt stöd de fick. Båda grupperna presterade sämre än förväntat med tanke på att ToM-förmågan bör vara etablerad vid 4 års ålder. Detta gör det svårt att dra några säkra slutsatser om användbarheten av ”appen” och vilken betydelse det verbala stödet egentligen hade för uppgiften. Delarbete III har syftet att studera återberättarförmågan hos barn med autism i relation till andra strukturella språkliga färdigheter (mätt med språkliga test på ord och meningsnivå) och kognitiva färdigheter (icke-verbal nivå). För att undersöka betydelsen av språklig förmåga för återberättande, jämfördes barnen med autism med barn i samma ålder samt med yngre barn med motsvarande språklig förmåga. Resultaten visade att barnen med autism presterade svagare på muntligt återberättande både jämfört med jämnåriga och jämfört med yngre barn matchade på språklig förmåga. Detta tyder på att det inte enbart är den språkliga förmågan som förklarar svårigheter med berättande hos barnen med autism. Dessutom, tydde resultaten på att berättandet hos barnen med autism kunde förklaras av förmågan att sekvensera bilder. Delarbete IV är en kvalitativ studie som fokuserade på föräldrars upplevelser av den neuropsykiatriska utredningsprocessen. Fynden visade att föräldrarna var nöjda med information och omhändertagandet vid utredningen men att de därefter kände sig ensamma och lämnade utan hjälp. Föräldrarna beskrev att de upplevde att stöd och insatser ofta dröjde längre än förväntat.

SLUTSATSER: Avslutningsvis pekar studiens resultat på att strukturell språkförmåga, mätt med test på ord och meningsnivå, har stor betydelse för läsförmåga och återberättande hos barn med autism, men att språkförmågan inte kan förklara alla svårigheter. Det behövs således både bredd och djup i den språkliga och kognitiva utredningen för att kunna stödja dessa barn och familjer på bästa sätt. Vidare behövs mer fokus på föräldrars upplevelser och att familjerna inkluderas i utveckling/design av framtida studier.
 

AV: Anna Spyrou

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gnc.gu.se/Aktuellt/Nyheter/fulltext//emilia-carlsson-kommer-att-forsvara-sin-avhandling--aspects-of-communication--language-and-literacy-in-autism.-child-abilities-and-parent-perspectives--fredagen-den-8-mars-2019.cid1617944
Utskriftsdatum: 2019-10-23