Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

ESSENCE-KONFERENS 2018

Nyhet: 2018-04-13

Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin arrangerade 10-11 april konferensen "ESSENCE 2018". Under två späckade dagar presenterade ett trettiotal framstående svenska och internationella forskare sina senaste forskningsrön för 1500 delegater från mer än 20 länder.

Professor Christopher Gillberg inledde konferensen med att prata om ESSENCE-akronymen på temat "Essence of the Essence". ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) är ett paraplybegrepp myntat av Gillberg 2010 och refererar till hela gruppen av utvecklingsneurologiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som presenterar med handikappande symptom under tidiga barndomen (såsom ADHD med eller utan trotsbeteende/Oppositional Defiant Disorder (ODD), autism/Autism Spectrum Disorder (ASD), motoriska svårigheter/Developmental Coordination Disorder (DCD), intellektuell funktionsnedsättning/Intellectual Developmental Disorder (IDD), språkstörning/Speech and Language Impairment (SLI), Tourettes syndrom, tidigt debuterande bipolär sjukdom, beteendefenotypsyndrom, och en rad neurologiska och epileptiska störningar). Centralt för ESSENCE-principen är att den, bättre än de indelningar i strikt avgränsade diagnoser som är utgångspunkten för dagens organisering av hälso- och sjukvård och stödstrukturer, återspeglar verkligheten i fråga om symptombilder och -profiler inom det som refereras till som neuropsykiatri. Detta eftersom ESSENCE fångar förhållandet att överlappningar av diagnoser och samsjuklighet är regel snarare än undantag hos personer med en neuropsykiatrisk diagnos. Ett problem kommer mycket sällan ensamt. Har man svårigheter med socialt samspel och känsloreglering är risken omfattande att man också har motoriska svårigheter, språksvårigheter och exekutiva svårigheter av olika slag.

Introduktionen till ESSENCE-akronymen och dess principer följdes av ett block i tre delar om olika diagnoser som faller inom och/eller relaterar till paraplybegreppet ESSENCE. Vid sidan av autism och ADHD diskuterades även Tic-OCD-spektrum, epilepsi, ätstörningar, läs- och skrivsvårigheter, fragilt x-syndrom, 22q11-deletionssyndrom och MAPP (Maltreatment-Associated Psychiatric Problems). En fråga som behandlades under detta omfattande block var senare års markanta ökning av autismdiagnoser, som enligt flera talare uttrycker en ökning av diagnostiseringen av autism och inte av förekomsten av autism och reflekterar en tendens att ställa autismdiagnos på allt färre symptom (det krävs således mindre för att en autismdiagnos ska ställas).

Dag 2 inleddes med ett block i två delar om genetik. I detta block ingick presentationer om hjärnans anatomi, studier av gener som har identifierats som associerade med autism, och hjärnavbildningsstudier där man genom att mäta vilka delar av hjärnan som aktiveras av olika stimuli (t.ex. att exponeras för ansikten som uttrycker känslolägen såsom glädje, ilska, rädsla eller sorg) kan dra slutsatser om hur intryck bearbetas i hjärnan och vilka konsekvenser det får för en persons perception och beteende.

Första hälften av Dag 2 avslutades med ett block om screening och diagnos. Här diskuterades poängen med tidig upptäckt och intervention. Betydelsen av att ta föräldrars oro på allvar, tidigt initiera samtal med föräldrar vid oro om avvikelser i utvecklingen, följa upp barn istället för att "vänta-och-se" och koordinera stöd till barn och föräldrar betonades. Intellektuell funktionsnedsättning togs upp som något som ofta noteras men ändå förblir odiagnostiserat. Stigma kring att diskutera begåvningsnivå kan leda till att barn utsätts för krav som utifrån deras kognitiva förmåga är orimliga och där de är dömda att misslyckas liksom att barnen inte får det stöd de har behov av.

Eftermiddagen Dag 2 var vikt åt ett block i tre delar om prognos och interventioner. Här togs bland annat följande frågor upp: Hur ser prognosen över tid ut för personer med ASD och/eller ADHD och hur stabil är en ASD- respektive ADHD-diagnos? Vad finns det för belägg för effekten av interventioner vid ASD? Och hur går det på längre sikt för flickor och kvinnor med ESSENCE?

Eftermiddagen fortsatte med presentationer om olika typer av interventioner, där forskningsresultat kring medicinering, tillskott och kost (Omega 3, D-vitamin), terapeutiska insatser, problemlösningsstrategier och föräldraprogram redovisades.

Konferensen avrundades med en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från de två intensiva ESSENCE-dagarna. Christopher Gillberg lyfte här fram betydelsen av att i utredning, diagnostisering, uppföljning och interventioner ha en helhetssyn på barnet både som individ (alla symptom behöver tas hänsyn till och hanteras) och som del av ett sammanhang (i familjen, skolan etc). För att åstadkomma detta förespråkades multidisciplinära ESSENCE-team och ESSENCE-kliniker där olika professionella yrkesgrupper (läkare, psykologer, logopeder, specialpedagoger, sköterskor) arbetar tillsammans i en gemensam fysisk miljö.


 Francesca Happé

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-11-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?