Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

FILMADE FÖRELÄSNINGAR OM ESSENCE

PANDAS

på engelska

Föreläsning med Susan Swedo om PANDAS

Den 22 mars 2013 föreläste Dr. Susan Swedo, som är chef för Pediatrics & Developmental Neuroscience Branch vid US National Institute of Mental Health, om “PANDAS – Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal Infections”. Föreläsningen ägde rum i Wallenbergsalen i Göteborg och arrangerades av Gillbergcentrum, Stiftelsen för vetenskapligt arbete inom barnneuropsykiatri och Förbundet Autoimmuna Infektionsutlösta Neuropsykiatriska Sjukdomar.
Dr. Swedo myntade begreppet PANDAS, vilket betyder Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal Infections, på 1990-talet. 1998 publiserade Dr. Swedo och hennes medarbetare en artikel i American Journal of Psychiatry där de lanserade kriterier för PANDAS. Swedos forskargrupp föreslog att följande fem kriterier skulle vara uppfyllda: 1) Förekomst av tvångssyndrom och/eller ticssjukdom 2) Prepubertal debut 3) Akut debut och episodiskt förlopp 4) Associerat med neurologiska avvikelser och 5) Tidsmässigt samband mellan symptomskov och streptocockinfektion. Samsjuklighet i form av sömnsvårigheter, beteendemässig regression, koncentrationssvårigheter, överaktivitet, aggressivitet, inlärningssvårigheter, försämrad handstil och enures är mycket vanligt. Dr. Swedo diskuterade behandling med plasmaferes (plasmabytesbehandling) och steroider så väl som antibiotikaprofylax.
Dr. Susan Swedo introducerade också begreppet PANS, en akronym för Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndromes, som kännetecknas av 1) Plötslig, dramatisk debut eller återfall av tvångssyndrom 2) Samtidig förekomst av åtminstone ytterligare två neuropsykiatriska symptom (ångest, sensoriska eller motoriska avvikelser, beteendemässig regression, försämrade skolprestationer, emotionell labilitet och/eller depression, urinvägssymptom och sömnrubbningar) 3) Symptomen förklaras inte bättre av en känd neurologisk eller medicinsk sjukdom såsom Sydenhams chorea, systemisk lupus erythematosus (SLE), Tourette syndrom eller annat.
Under den informativa föreläsningen gav Dr. Swedo många målande beskrivningar av PANDAS och PANS baserat på sin stora kliniska erfarenhet. Hela föreläsningen finns tillgänglig på denna sida.

DEVELOPMENTAL COORDINATION DISORDER

på engelska

Föreläsning med Helene Polatajko om "Developmental Coordination Disorder" (DCD)

Den 14 april 2015 anordnade Gillbergcentrum tillsammans med Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Enheten för barnneuropsykiatri och Sektionen för hälsa och rehabilitering en föreläsning med Helene Polatajko, som är professor vid Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University of Toronto. Hennes föreläsning, som ägde rum i den fullsatta föreläsningssalen Arvid Carlsson, hade titeln ”Developmental Coordination Disorder (DCD): State of the art and science”.
Helene Polatajko inledde med att beskriva framväxten av begreppet DCD och att det fram till 1994, då hon var med och arrangerade ett konsensusmöte, hade funnits en rad olika termer för funktionsnedsättningen såsom klumpiga barn, DAMP och apraxi. Idag råder stor enighet kring begreppet DCD. Det som utmärker DCD är att barnet uppvisar udda och klumpiga rörelser, barnet har haft förseningar gällande viktiga milstolpar, behöver mer tid för att lära sig en motorisk uppgift och att tillståndet kan innebära både fin- och grovmotoriska svårigheter. DCD debuterar vanligtvis tidigt och kan diagnostiseras från cirka 5 års ålder. Det är fyra gånger vanligare med DCD hos pojkar. Tillståndet är oftast bestående. Prevalensen uppskattas till 1.8-5 % hos 5-11-åringar. Barn som är födda för tidigt och/eller har en extremt låg födelsevikt löper en ökad risk att utveckla DCD. Det som utmärker rörelserna vid DCD är att de är långsammare, mindre precisa och kräver mer ansträngning. Barn med DCD lär sig inte av att göra fel eller av att observera andra. De kan inte heller generalisera de motoriska färdigheter som de har förvärvat.
Beträffande behandling av DCD har man numera inställningen att motoriska färdigheter kan läras in, medan den tidigare rådande uppfattningen var att motoriska färdigheter utvecklas efter hand. Nya behandlingsmetoder går ut på att underlätta det motoriska lärandet och interventionerna innehåller motorisk färdighetsträning. Helene Polatajko och medarbetare har själva utarbetat en intervention, CO-OP (Cognitive Orientation to daily Occupational Performance), som har visat sig vara en mycket lovande behandling av DCD. Med hjälp av filmer under föreläsningen illustrerades hur träningen går till.
Föreläsningen avslutades med en frågestund, och det stora intresset för ämnet avspeglade sig i en mängd frågor till professor Polatajko.
Hela föreläsningen finns tillgänglig på denna sida.
 

FETALT ALKOHOLSYNDROM

på engelska

Föreläsning med Kathleen Sulik om fetalt alkoholsyndrom

Den 25-26 augusti 2015 hade Gillbergcentrum äran att välkomna professor Kathleen Sulik från North Carolina University i USA. Kathleen Sulik är en internationell auktoritet på området Fetalt Alkoholsyndrom (FAS). Hon gav två föreläsningar om effekterna av alkohol på den utvecklande hjärnan och underströk betydelsen av ökad kunskap, medvetenhet och prevention.
Tillsammans med sina kolleger undersöker professor Sulik effekterna på hjärnans utveckling av att exponeras för alkohol under fosterstadiet. Med hjälp av två tekniker – MRI (magnetic resonance imaging) och DTI (diffusion tensor imaging) – undersöks hjärnan hos möss som tidigt under fosterlivet har exponerats för alkohol. Resultaten är direkt applicerbara på mänskliga förhållanden. Studierna visar att hjärnan är känslig för alkohol vid praktiskt taget varje stadium i utvecklingen och att alkoholexponering vid olika utvecklingsstadier orsakar specifika typer av skador. Exponering för alkohol under dag 7 av en mus graviditet resulterar i ansiktskarakteristika och skador på hjärnan som överensstämmer med klassiskt FAS. Denna tidpunkt motsvarar dag 17 i utvecklingen hos ett mänskligt foster – en tidpunkt då flertalet kvinnor ännu inte upptäckt att de är gravida. Alkohol kan således påverka ett fosters hjärna mycket tidigt under graviditeten, innan de flesta kvinnor vet att de är gravida. Preventivt arbete är av största vikt, då alkoholrelaterade fosterskador skapar stora kostnader både på individuell nivå och på samhällsnivå. Professor Sulik betonar betydelsen av att utbilda barn och unga om de permanenta effekterna på hjärnan som alkohol redan mycket tidigt i utvecklingen kan ge upphov till. En vanlig fråga Kathleen Sulik får är om det finns någon ”säker” konsumtionsnivå att förhålla sig till. Någon sådan universell nivå kan dock inte anges, varför Sulik slår fast att det är säkrast att helt avstå från alkohol i samband med en graviditet. Hela föreläsningen finns tillgänglig på denna sida.

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-07-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?