Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

HjällboSamverkan små barn

I förra upplagan av Forskarhörnan diskuterade vi samspelet mellan forskning och praktik med docent och överläkare Carina Gillberg. Den här upplagan av Forskarhörnan följer upp detta spår genom att uppmärksamma ett treårigt samverkansprojekt i stadsdelen Hjällbo utanför Göteborg. Projektet ”HjällboSamverkan Små barn” är ett exempel på hur organiseringen av klinisk verksamhet utvecklas ur och i samspel med forskning och klinisk erfarenhet.

I Göteborg genomförs sedan 2010 en autismscreening av alla barn i samband med 2½-årskontrollen på BVC. Den allmänna screeningen infördes efter att ett projekt initierat av barnläkare och barnpsykiater Gudrun Nygren på GNC visat att screening i samband med BVC:s rutinhälsobesök kunde öka förmågan att tidigt upptäcka symptom på autism. Tillsammans med ökad kunskap hos personalen på BVC har screeningen inneburit att många barn med svårigheter tidigt uppmärksammas och får möjlighet till utredning och insatser. För att dessa möjligheter ska realiseras krävs dock att föräldrar och professionella aktörer kan delta, vilket inte alltid är fallet. Den befintliga organiseringen av vårdkedjan på separata och geografiskt utspridda enheter kan försvåra genomförandet av vissa insatser. Exempelvis kräver intensivinsatser för sitt genomförande att förskolepersonal kommer till habiliteringen, något som resursmässigt inte alltid är möjligt. Erfarenheterna i Göteborg är också att det i områden med hög andel familjer med utländsk härkomst kan finnas språkliga, sociala, kulturella eller avståndsmässiga hinder som försvårar för familjer att delta i utredningar och för barnet viktiga insatser. Dessa hinder kan innebära att familjer uteblir från fortsatt utredning när tecken på autism eller andra svårigheter uppmärksammats hos barnet på BVC. Insikten om dessa problem ledde hos Gudrun till tankar om att i en mångkulturell stadsdel utveckla och pröva en ny samverkansmodell byggd på geografisk närhet och samarbete med föräldrar. Dessa idéer resulterade 2013 i ett treårigt projekt, där flera specialistverksamheter samverkar lokalt på familjecentralen i stadsdelen Hjällbo. I projektet, som leds av Gudrun Nygren, samarbetar verksamheterna Närhälsan Hjällbo barnavårdscentral, Angereds Närsjukhus, Enheten för barnlogopedi vid Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen, Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård samt brukarorganisationen Autism- och Aspergerföreningen distrikt Göteborg. Projektet har möjliggjorts med bidrag från Allmänna Arvsfonden. Modellen syftar till att för små barn med autism och andra tidiga utvecklingsavvikelser möjliggöra såväl utredning som insatser på specialistnivå lokalt i stadsdelen.

Projektet förlades till stadsdelen Hjällbo, där majoriteten av de boende har utomeuropeiskt ursprung och ca 98 % av barnen på förskolorna har annat modersmål än svenska. Hjällbo valdes för sin mångkulturella befolkningssammansättning och för att det här fanns ett fungerande samarbete mellan BVC och förskola.

Målsättningen har varit att utveckla en ”sömlös” modell nära familjerna, för att tidigt kunna upptäcka, utreda och erbjuda individuellt anpassade insatser för barn i åldrarna 0-4 år. Samverkansmodellen bygger på idén om att samordna utrednings- och insatskedjan för barn genom att samla alla i kedjan ingående yrkeskompetenser under ett och samma tak, lokalt placerat i familjernas närmiljö. Projektet utgår från och äger rum vid Familjecentralen i Hjällbo, där ett multidisciplinärt team bestående av BVC-barnsjuksköterska, barnpsykolog, barnläkare, barnpsykiater, specialpedagog, kurator och logoped ansvarar för både utredning och insatser. I samma byggnad finns både BVC och en öppen förskola vilket är en tillgång. Teamet erbjuder utredning och insatser för barn i förskoleåldern och riktar sig särskilt till barn där föräldrar och/eller barnavårdscentral har oro för barnets utveckling när det gäller förmåga till kontakt, språk och kommunikation, annorlunda beteenden och/eller svårigheter i lek med andra. Vid misstanke om autism hos ett barn görs en basutredning på BVC, i vilken BVC-barnläkare, BVC-psykolog och BVC-sjuksköterska medverkar. Vid fortsatt misstanke om autism eller annan betydande utvecklingsavvikelse kan utredningen kompletteras med ytterligare utredning och bedömning av psykolog, specialpedagog och läkare med specialistkompetens inom barnmedicin och barnpsykiatri.

Den lokala organiseringen med alla yrkeskategorier under samma tak syftar också till att möjliggöra ett helhetsgrepp om barnets och familjernas situation. Detta genom att involvera och arbeta i nära samarbete med familjerna liksom att åstadkomma interaktion och samverkan mellan alla aktörer som är involverade i insatser och stöd till ett barn. Om exempelvis barnet har stora sömnsvårigheter påverkar detta hela familjen och måste hanteras innan vidare insatser går att genomföra med bästa resultat.

De tänkta fördelarna med projektets upplägg är att eliminera glapp och skapa en sammanhängande insatskedja. Detta antas ha positiva effekter utifrån barnets och familjernas perspektiv såväl som ur ett organisatoriskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Just nu pågår studier av projektet, där projektets arbetssätt jämförs med ordinarie verksamhetsprocess. Detta för att kartlägga om det på individ-, organisations- och samhällsnivå finns vinster (tidsmässiga, ekonomiska och mänskliga) med att samordna alla delar och professionella i en utrednings- och insatsprocess under ett och samma tak lokalt i närmiljön. Projektet kommer att följas av flera forskningsstudier och resultaten av dessa kommer att presenteras i en senare upplaga av Forskarhörnan. Ytterligare forskningsstudier utifrån projektet planeras.

Av Nanna Gillberg

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2016-02-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?