Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Autistiska drag hos flickor/kvinnor med anorexia nervosa

Louise Karjalainen disputerade vid GNC 2016 på avhandlingen “Eating disorders, eating pathology and ESSENCE”, som fokuserar på sambandet mellan neuropsykiatri och ätstörningar. Avhandlingen, som omfattar utveckling och validering av ett instrument för ätbeteende vid autism och studier av förekomst av ätstörningar hos vuxna med autism och ADHD undersökte också förändringar av den grå hjärnsubstansen i områden kopplade till social kognition hos personer med anorexia nervosa och autism. Det sistnämnda området är temat för en nyligen publicerad artikel som Louise Karjalainen varit med och författat. Om artikeln ”Grey matter correlates of autistic traits in women with anorexia nervosa” berättar hon i denna upplaga av Forskarhörnan.

 

Kan du berätta lite om bakgrunden till studien som resulterade i artikeln ”Grey matter correlates of autistic traits in women with anorexia nervosa”?

 

 - Förutom traditionella ätstörningssymptom som restriktivt ätande och störd kroppsuppfattning ser man vid Anorexia nervosa (AN) också variationer i beteendet som vi känner igen från personer med autismspektrumstörningar (ASD), t ex perfektionism, att föredra symmetri och exakthet, tvångsmässighet och nedsatt social förmåga. Det finns även ett flertal studier som visar förhöjd förekomst av autistiska drag vid AN. Däremot är det dåligt undersökt om det finns specifika strukturella förändringar i hjärnan hos personerna med AN som liknar de som man också ser vid ASD.

 

Ni konstaterar att forskningen på detta område är begränsad. Vad visar den forskning som finns?

 

- De studier som finns har t ex funnit att det är en nedsatt aktivitet i nätverk i hjärnan som har att göra med social perception/förmåga. Studier har även funnit minskad volym av grå hjärnsubstans i temporalloben hos patienter med AN. Sådana här förändringar har man också funnit hos personer med ASD.

 

Vad var syftet och målsättningen med er studie?

 

- Vi ville undersöka om graden av autistiska drag hos AN går att koppla till strukturella förändringar i hjärnan. Specifikt ville vi titta på volymen av den grå hjärnsubstansen i områden som specifikt kopplas till förmågan till “Theory of Mind” (att kunna föreställa sig vad som ligger bakom andra personers handlingar och reaktioner) vilken är nedsatt hos personer med ASD. Hypotesen var att flickor/kvinnor med AN har förändringar i hjärnområden som är associerade med Theory of Mind.

 

Hur gick ni till väga?

 

- Vi genomförde magnetkameraundersökningar med en grupp unga flickor/kvinnor med och utan AN i åldrarna 16-25 år. De genomgick även intervju och fick fylla i ett antal formulär för att bland annat mäta nivå på autistiska drag. Därefter analyserades resultaten från magnetkameran i relation till grad av autistiska drag samt andra parametrar. Det gjordes även kontrollanalyser för att se om eventuella förändringar i det aktuella hjärnområdet hade med patienternas sjukdomstillstånd och låga vikt att göra.

 

Vilka var de viktigaste resultaten ni kom fram till?

 

- Att förhöjd grad av autistiska drag hos flickor/kvinnor med AN kan kopplas till förändringar i hjärnområden som rör social förmåga. Vi fick bekräftat att dessa hjärnområden hade en minskad volym hos patienter med AN jämfört med de friska individerna. Dessutom visade det sig att patienterna med AN hade en signifikant högre grad av autistiska drag än de friska jämförelsepersonerna.

 

Vad har dessa resultat för kliniska implikationer?

 

- Att vi funnit att autistiska drag vid AN har koppling till liknande förändringar i hjärnan som vid ASD ger en fingervisning om att använda autismpedagogik vid ätstörningsbehandling. På så sätt skapar man möjligheter till en behandlingsmetod för dessa patienter som kan vara lättare att tillgodogöra sig. För patienter med AN och förhöjda autistiska drag kunde det t ex vara till hjälp med en mycket strukturerad och konkret behandlingsmetod eller kanske t o m farmakologisk behandling som oxytocin. Med en individuellt anpassad behandlingsmetod är målet att ge varje individ bästa möjliga vård och hjälp för att underlätta och påskynda tillfrisknandet.

 

Vilka implikationer har studiens resultat för fortsatt forskning?

 

- En stor del av studierna som gjorts då man undersöker hjärnan hos personer med ASD är gjorda på pojkar/män medan när det gäller AN är flickor/kvinnor de som undersökts – precis som i vår studie. Helt enkelt eftersom förekomsten av de olika tillstånden ser ut så. För att få en bättre bild av betydelsen av de förändringar vi funnit hos flickor med AN skulle man vilja undersöka en grupp flickor med ASD och även pojkar med AN och jämföra med pojkar med ASD. Dessutom vet vi att hjärnan påverkas kraftigt av svält och låg kroppsvikt, vilket innebär att vi skulle behöva undersöka personer som tillfrisknat från AN för att klargöra hur mycket av de förändringar vi ser i hjärnan som kvarstår även då personen återfått och upprätthåller en normal kroppsvikt igen. Att undersöka personer som är friska från sin ätstörning skulle ge mycket viktig information om hur mycket av förändringarna i hjärnan som går att tillskriva svält och låg kroppsvikt. Vi såg att kopplingen blev mindre stark mellan minskningen i volym i visa delar av hjärnan och autistiska drag när man kontrollerade för BMI, vilket visar att kroppsvikten kan spela in. Däremot förklarade detta inte allt i fråga om den reducerade volymen. Det bästa och mest önskvärda vore att undersöka samma individer igen när de är friska från sin AN för att se om och i vilken grad förändringen kvarstår….men det är på gång!

Björnsdotter, M*., Davidovic, M*., Karjalainen, L., Starck, G., Olausson, H. & Wentz, E. (2017) Grey matter correlates of autistic traits in women with anorexia nervosa. Journal of Psychiatry & Neuroscience, 43 (1). *Shared contribution

Av Nanna Gillberg

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-04-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?