Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Exponering för hormonstörande ämnen i fosterstadiet och barns kognitiva utveckling

 

Hur väcktes ditt intresse för forskning? Vilka frågor intresserar dig?
Jag har alltid haft en naturlig nyfikenhet för att ta reda på saker och upplevde tidigt under psykologutbildningen att jag skulle vilja forska någon gång under mitt yrkesverksamma liv. På Panteion University i Aten där jag läste min grundutbildning var det ett fokus på kognition där vi fick fördjupa oss i olika studier i ämnet. Det strukturerade men samtidigt kreativa förhållningssättet som finns inom forskningen tilltalade mig. Människans kognitiva utveckling, neuropsykologi och funktionsnedsättningar har intresserat mig, likaså etiologisk forskning – såväl genetisk som miljörelaterad – om utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar (ESSENCE). Jag är även intresserad av psykometri (hur man kan mäta olika psykologiska egenskaper inklusive kognitiva funktioner med hjälp av tester) samt hur olika avvikelser i hjärnans struktur och funktion inverkar på funktion och livskvalitet i vardagen.

Vad handlar ditt doktorandprojekt om?
Mitt doktorandprojekt genomförs inom ramarna för SELMA-studien; en longitudinell prospektiv studie som genomförs i Värmlands län (www.selmastudien.se). Studiens fokus är att värdera om exponering för hormonstörande ämnen (EDCs) tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar eller utvecklingsmässiga funktionsnedsättningar. I mitt doktorandprojekt är syftet att undersöka om det finns något samband mellan prenatal exponering för dessa ämnen och barns kognitiva utveckling.

Hur väcktes ditt intresse för de specifika forskningsfrågorna?
Jag blev informerad om SELMA-studien av en av mina forskningshandledare som är ansvarig forskare för den delen av studien jag är verksam i. Utifrån min bakgrund som neuropsykolog och mina intressen kändes det relevant för mig att bli doktorand inriktad på just sådan forskning. Det finns mycket kunskap och det pågår mycket forskning om hormonstörande ämnen och hur dessa påverkar människan, men just deras inverkan på hjärnan och kognition vet vi mindre om, vilket väckte min nyfikenhet.

Foto: ShutterstockVarför är denna forskning viktig?
Hormonstörande ämnen är olika typer av kemiska ämnen utvecklade av människan och som förekommer i våra vardagsmiljöer i t.ex. plaster, kosmetika, olika förpackningar mm. Dessa ämnen kan störa hormonsystemets funktioner genom att t.ex. påverka produktionen av kroppsegna hormoner och hur de transporteras i kroppen, eller genom att härma våra hormoner och påverka balansen i systemet. Hormonsystemet är av yttersta vikt för en hälsosam utveckling, bl a för hjärnans utveckling. Exponering för EDCs vid perioder av sårbarhet under fostrets utveckling, även vid låga doser och i komplexa blandningar, är särskilt viktigt att uppmärksamma. Misstanken finns att dessa förändringar ligger bakom störningar som kan komma att yttra sig under vuxenlivet och som kan leda till en mängd negativa hälsoeffekter. Om man kan visa kopplingen mellan vissa ämnen och negativa hälsoutfall så finns det möjlighet att begränsa förekomst av dessa ämnen. Inom EU har man t.ex. skärpt kemikalielagstiftningar för att begränsa användningen av EDCs i leksaker och andra vardagsprodukter.

Vad vet vi från tidigare forskning?
Det finns gedigen forskning från djur som kopplar ihop hormonstörande ämnen med negativa effekter vad gäller t.ex. metabolism och könsutveckling. Det finns alltmer forskning på människor som visar på samband mellan dessa ämnen och fertilitetsproblem, vissa cancersjukdomar och metabola sjukdomar såsom diabetes. Vad gäller hjärnans utveckling, är det ett område där det behövs mer forskning. De epidemiologiska data som finns pekar framför allt på att prenatal exponering för vissa typer av hormonstörande ämnen (bisphenol A och ftalater) associeras med brister i barns kognitiva utveckling. Det finns även studier som visar koppling mellan exponering för hormonstörande ämnen och beteendemässiga problem.

Vilka frågor vill ni ha svar på?
Vi vill undersöka om det finns något samband mellan prenatal exponering för EDCs och barns utveckling vid 7 års ålder. Vi vill veta om exponering för EDCs påverkar barns allmänna kognitiva funktion, sensomotoriska funktion, exekutiva funktion och sociala interaktion. Om vissa samband skulle finnas är det intressant att undersöka om dessa ser olika ut hos flickor och pojkar. Vi vill också veta om det finns ett samband mellan exponering för EDCs och förekomst av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Vi har också en parallell longitudinell frågeställning, hur barn som faller ut på 2.5 års språkscreening presterar på neuropsykologisk undersökning vid 7 års ålder.

Hur har ni gått till väga?
Vid SELMA-studiens uppstart bjöd man in samtliga gravida kvinnor i Värmlands län till att delta i studien. I samband med deltagande i studien togs det prover från urin och serum för att mäta den prenatala nivån av EDCs hos kvinnorna och därigenom vad fostret har exponerats för. Därefter har mamma-barn-kohorten följts vid olika tillfällen. Studien har tillgång till BVC-data i vilken det finns data från språkscreening av barnen vid 2.5 års ålder. Med start från hösten 2015, då kohortens barn började bli 7 år gamla, fram till nu, har barnen bjudits in att delta i en utvecklingsundersökning. Neuropsykologiska tester med barnen och frågeformulär till föräldrar har använts för att fånga barnens utveckling. Vi har använt oss av två omfattande neuropsykologiska tester med goda psykometriska egenskaper. Frågeformulären täcker flera utvecklingsområden i syfte att få information om hur barnens utveckling är i förhållande till vad som förväntas för åldern. Frågeformulären ger också ett mått på hur barnen fungerar i vardagen. Vi kommer inom kort att ha tillgängliga neuropsykologiska data från ca 1000 barn. Alla insamlade data från psykologtest och föräldraformulär kommer att jämföras i relation till EDC-exponering. Det är relevant att se om t.ex. viss nivå av EDC är förenlig med visst utfall på tester och frågeformulär. Vid de analyserna tar man också hänsyn till andra faktorer som potentiellt kan inverka på resultaten avseende barnens utveckling som t.ex. födelsevikt, förekomst av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar i släkten.

Vilken betydelse har resultaten ur forskningssynpunkt?
Ur forskningssynpunkt har SELMA ett upplägg som hanterar flera av de utmaningar och begränsningar som annars har funnits i tidigare studier. Fördelar är bland annat ett stort urval, homogen population, mätningar på ett stort antal EDCs samt omfattande neuropsykologisk undersökning med såväl tester som frågeformulär. Detta ger goda möjligheter till ny och viktig kunskap vad gäller exponering för EDCs tidigt i livet och hur denna inverkar på kognitiv utveckling. I ett större perspektiv kan resultaten vara av värde för riskvärdering av kemikalier samt vidare forskning om potentiella riskfaktorer för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar såsom ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Vilken betydelse har resultaten i praktiken och därmed för kliniskt arbete?
Barnen vi möter inom ramarna för SELMA kommer från allmän population, vilket innebär att vi möter såväl barn med och barn utan funktionsnedsättningar. För enskilda individer med funktionsnedsättningar är värdet av EDC-forskningen kanske inte så tydlig även om det kan finns ett stort preventivt värde ur ett miljöperspektiv. Däremot är andra aspekter av denna forskning definitivt relevanta, t.ex. om visst utfall på språkscreeningen vid 2.5 års ålder är sammanlänkad med sämre utfall på neuropsykologiska tester vid 7-års ålder. Därutöver genom att ha ett stort antal data från olika frågeformulär hos en grupp barn i den åldern kan man bidra till normeringsarbete kring vissa instrument.

Vad ägnar du dig åt just nu och framöver forskningsmässigt?
Just nu har jag precis gått en kurs i avancerad statistik, vilket kommer vara till nytta för mig vid kommande analys av data. Datainsamlingen är nämligen snart klar. Vissa preliminära analyser på neuropsykologiska data är gjorda och nästa steg är att se helheten och koppla resultatet från neuropsykologiska data till exponeringsdatan. Just nu håller jag även på att skriva på ett manuskript med data från språkscreeningen och neuropsykologiska undersökningen.


Vill du få ett meddelande via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på Forskarhörnan? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på Forskarhörnans notiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se


Photo: Maria Marinopoulou --Patrick Näslund/KiwaFoto

Photo: Endocrine System-- Shutterstock.com

Photo: Pregnant Woman with Newborn baby in her Belly --Kwangmoozaa/Shutterstock.com

Photo: Set of make up cosmetics--Ivlena/Shutterstock

Photo: Bottles of water & rubber duck-- Wikicommons

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-08-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?