Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vad borde vi kalla "det"? Autism? Asperger? Eller vad annars?

Du publicerar fortfarande artiklar om ”autism”, nya artiklar ges ut av er grupp varje månad. Ändå säger du att ESSENCE är det vi alla borde fokusera på. Kan du förtydliga detta?

Dussintals projekt som vi fortfarande driver och som inkluderar långtidsuppföljning utformades ursprungligen utifrån det gamla antagandet att autism mer eller mindre är en ”ren” funktionsnedsättning. De kohorter av barn och vuxna som ingick i de studierna kategoriserades diagnostiskt enligt den tidens allmänt accepterade synsätt, nämligen att samsjuklighet inom autism var något ”separat” och inte egentligen del av individens ”autism”. Vi visste då (till skillnad från många andra grupper) att överlapp med ”andra diagnostiska kategorier” var mycket vanligt, inte bara inom autism men även bland annat inom ADHD, DCD, anorexi, epilepsi, intellektuell funktionsnedsättning och Tourettes syndrom, och därför har vi alltid inkluderat mer information om deltagarna i våra studier. Men du har helt rätt i att liksom i princip alla andra behandlade våra tidiga publikationer ”tillståndet” i fråga som autism. Då var vi även övertygade om att autism är ett spektrumtillstånd.

Är autism ett spektrumtillstånd?

Nej. Det är en kategori av funktionsnedsättningar som inbegriper hundratals olika spektra, spektra som är knutna till det enskilda fallets orsaks- och riskfaktorer. Exempelvis finns det inom autism ett spektrum (som i sin tur består av ytterligare ett spektrum) förknippat med fragile X, ett annat med Retts syndrom, ännu ett med fetalt alkoholsyndrom och ytterligare ett med extrem brådmognad. Lorna Wing och jag var de tidiga förespråkarna av autism som ett spektrumtillstånd, men vi båda nådde så småningom slutsatsen att det inte rör sig om ett spektrum. Det är därför mer lämpligt att tala om autism (eller faktiskt i pluralform, autismer) snarare än om autismspektrumtillstånd.


Det pågår för närvarande något av ett ramaskri i dagspressen om hur Hans Asperger betedde sig under andra världskriget. Folk säger att vi inte längre borde tala om Aspergers syndrom. Har du någon åsikt om detta?

Massor av människor (hela befolkningar) har betett sig på sätt som vi nu i efterhand skulle bedöma som vedervärdigt. Jag har inte sett övertygande bevis för att Asperger betedde sig värre än en mycket stor andel av alla tyskar och österrikare under samma tid. Rickard Straus samarbetade med den tidiga nazistregimen för att skydda sin familj. Han skrev en del av den vackraste musiken någonsin. Folk kallar fortfarande hans Vier Letzte Lieder för Rickard Strauss Fyra sista sånger. Ingvar Kamprad var medlem i svenska nazistpartiet. Borde IKEA inte kallas för IKEA längre (efter Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd)? Asperger beskrev det syndrom som Lorna Wing döpte till Aspergers syndrom. Han var inte medlem i nazistpartiet. Vi kan inte förändra historiska fakta genom att låtsas att en person inte existerade eller genom att göra honom/henne onämnbar. Aspergers syndrom beskrevs av Hans Asperger, alltså är det Aspergers syndrom.

Borde vi inte bara tala om ESSENCE istället?

Gärna för mig. Men vi kommer att behöva ha många fler begrepp än bara det för alla typer av problem som personer med ESSENCE kämpar med varje dag av sina liv. Jag tror därför att autism, ADHD, Tourettes syndrom och Aspergers syndrom lär finnas kvar en lång tid framöver…
Jag har precis publicerat en ny bok om ESSENCE (på svenska). Den kommer även att ges ut på andra språk snart (möjligtvis senare i år).

Intervju av Nanna Gillberg

Vill du få ett meddelande via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på Forskarhörnan? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på Forskarhörnans notiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-05-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?