Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

A-TAC screeningformulär

Om A-TAC

A-TAC-formuläret (Autism-Tics, ADHD och andra komorbiditeter) är en telefonintervju ursprungligen utvecklad av Gillbergsgruppen vid Göteborgs Universitet för användning inom CATSS (Barn- och ungdomstvillingstudie i Sverige). Den kan användas av icke-barnpsykiatriker. Den ger bra indikatorer för flera diagnostiska kategorier inom ESSENCE (inklusive autism, ADHD, DCD och inlärningssvårigheter) men kan inte användas som fristående diagnosverktyg. Det har gjorts många studier som rapporterat resultat från CATSS där man använt A-TAC, och även ett antal kliniska valideringsstudier, bland dessa originalpublikationen i British Journal of Psychaitry (Hansson et al, 2006). I dessa publikationer finner man även avgränsningar för diverse indikatorer för diagnostiska kategorier.

Hur beräknas A-TAC?

A-TAC är uppbyggt av ett antal moduler som antingen var för sig eller i kombination indikerar en eventuell screening-diagnos. A-TAC har ändrat utseende under åren men grindfrågorna är det som valideringarna är baserade på. Grindfrågorna är de frågor som är ovanför det svarta strecket i varje modul. T.ex. i modul A så är det fråga 1 och i modul C så är det fråga 7–15. Frågorna under grinden (de som alltid börjar med en bokstav) är av kliniskt intresse men tillför inget i den statistiska prediktionen av en diagnos. Modulerna C och D konstituerar ADHD och modulerna H, I och J autism. Ifall en individ har svarat ”Nej” så poängsätts det som 0, ”Ja, i viss mån” poängsätts som 0,5 och ”Ja” poängsätts som 1.

Hur är A-TAC validerat?

Valideringarna är baserade på A-TAC-intervjuer där lekmän (i ett fall psykologstudenter) har ställt frågorna ordagrant till föräldrar över telefon och där överensstämmelsen sedan räknats ut genom kliniska studier eller registeruppföljningar. Det är viktigt att vara medveten om att valideringarna främst har baserats på A-TAC-intervjuer som gjorts med föräldrarna när deras barn var nio eller tolv år gamla och alltid över telefon. A-TAC har inte bara validerats i Sverige; en spansk forskargrupp har också gjort en extern validering av autismmodulen. Länkar till valideringsstudierna hittar du nedan.

Finns det gränsvärden?

Det är olika gränsvärden för olika tillstånd. Nedan finns det en tabell där autism, ADHD, inlärningssvårigheter och motorisk koordinationsstörning har ett högt och ett lågt gränsvärde beroende på vilken nivå av sensitivitet och specificitet som eftersöks. Notera att dessa är baserade på grindfrågorna (se ovan) och där varje fråga poängsätts med 0 för ”Nej”, 0,5 för Ja, i viss mån och 1 för ”Ja”. Gränsvärdena är enbart indikationer men kan ge en översikt om individens problemkonstellationer.

 

Tillstånd
Gränsvärde
Autism 4,5 (låg)
8,5 (högt)
 
ADHD 6 (låg)
12,5 (högt)
 
Inlärningssvårigheter 1 (låg)
3 (högt)
 
Motorisk koordinationsstörning 0.5 (låg)
1 (högt)
 
Ticstörning 1,5
Trotssyndrom 3
Uppförandestörning 2
Tvångssyndrom 1
Ätstörning 1

Ladda ner A-TAC på engelska

Ladda ner A-TAC på svenska

 

 

REFERENSER

Hansson, S.L., Svanström Röjvall, A., Rastam, M., Gillberg, C., Gillberg, C., & Anckarsäter H. (2005). Psychiatric telephone interview with parents for screening of childhood autism - tics, attention-deficit hyperactivity disorder and other comorbidities (A-TAC): preliminary reliability and validity. British Journal of Psychiatry, 187, 262-267.

Larson, T., Anckarsäter, H., Gillberg, C., Ståhlberg, O., Carlström, E., Kadesjö, B. ,… Gillberg C. (2010). (2010). The autism--tics, AD/HD and other comorbidities inventory (A-TAC): further validation of a telephone interview for epidemiological research, BMC Psychiatry, 10,1.

Halleröd, S.L., Larson, T., Ståhlberg, O., Carlström, E., Gillberg, C., Anckarsäter, H… Gillberg C. (2010). The Autism--Tics, AD/HD and other Comorbidities (A-TAC) telephone interview: convergence with the Child Behavior Checklist (CBCL). Nordic Journal of Psychiatry, 64, 218-224.

Larson, T., Lundström, S., Nilsson, T., Selinus, E.N., Råstam, M., Lichtenstein, P., … Kerekes N. (2013). Predictive properties of the A-TAC inventory when screening for childhood-onset neurodevelopmental problems in a population-based sample. BMC Psychiatry 13,233.

Larson, T., Kerekes, N., Selinus, E.N., Lichtenstein, P., Gumpert, C.H., Anckarsäter, H., … Lundström S. (2014). Reliability of Autism-Tics, AD/HD, and other Comorbidities (A-TAC) inventory in a test-retest design. Psychological Reports, 114, 93-103.

Mårland, C., Lichtenstein, P., Degl'Innocenti, A., Larson, T., Råstam, M., Anckarsäter, H., … Lundström S. (2017). The Autism-Tics, ADHD and other Comorbidities inventory (A-TAC): previous and predictive validity. BMC Psychiatry, 17, 403.

Cubo, E., Sáez Velasco, S., Delgado Benito, V., Ausín Villaverde, V., García Soto, X.R., Trejo Gabriel, Y. Galán J.M, … Louis ED. (2011). Psychometric attributes of the Spanish version of A-TAC screening scale for autism spectrum disorders. Anales de pediatria, 75, 40-50.
 

 

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2019-02-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?