Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avvikande och brottsliga sexuella beteenden: Akut behov av ett autism känsligt riskbedömningsverktyg

post inlägg av Clare Allely 27 februari 2018

Det har länge spekulerats i huruvida det finns en länk mellan autismspektrumtillstånd (AST) och sexuella avvikelser eller sexualbrott (Chesterman & Rutter, 1993). Sådana beteenden kan inkludera olämpliga uppvaktningsmetoder, exponering av ens könsorgan och/eller onani på offentlig plats, olämplig beröring och nedladdning av barnpornografi.

 

 

Är det sant att individer med AST är mer benägna än andra att begå sexualbrott?

För det första är det viktigt att betona att kopplingen endast antyder att individer med AST eventuellt löper högre risk att ägna sig åt särskilda former av brottsligt beteende. Faktum är att studier indikerar att brottsligt sexuellt beteende i mer allmän bemärkelse är ovanligt bland individer med AST, och vissa studier har rentav funnit att det är lägre sannolikhet att de begår sådana brott. Det har inte gjorts några studier som funnit att individer med AST är mer benägna att begå våldsamma sexualbrott (t.ex. våldtäkt, sexuella övergrepp). Kopplingen mellan AST och sexuellt utnyttjande beteende har dock uppmärksammats alltmer.

Även om AST inte ökar risken för brottsligt beteende generellt är det viktigt att undersöka de symptom som förekommer inom AST som kan bidra till den minoritet som begår sexuellt relaterade brott. Forskning har funnit att olämpliga sexuella beteenden kan reflektera vanliga AST-symptom såsom repetitiva beteendemönster, olämpligt tal/språk, och fixeringar/upphängningar vid personer eller föremål (Allely & Creaby-Attwood, 2016). Forskare har även funnit bevis som indikerar att på grund av begränsad eller obefintlig erfarenhet av att befinna sig i en intim relation kan individer med AST ha svårt att uttrycka sin sexualitet inom ramarna för ett lämpligt förhållande, vilket i sin tur kan bidra till brottsligt beteende (Murrie et al., 2002).

I en översikt av Mogavero och Mogavero (2016) identifierades ett flertal studier som pekar mot att det inte verkar röra sig om någon illvilja, utan att en stor del av det avvikande eller brottsliga sexuella beteendet från personerna i fråga snarare mycket ofta kan förklaras genom deras AST-symptom. En fallstudie som illustrerar detta väl är en individ som Chesterman och Rutter (1993) tar upp, en 22-årig man med AST-diagnos som hade haft en tendens att stjäla bomullsunderkläder och onanera medan han höll i kvinnors nattlinnen. Detta fall illustrerar hur en individ med AST skulle kunna ägna sig åt den sortens brottsligt beteende till följd av sina sexuella fixeringar.

Repetitivt eller tvångsmässigt beteende kan även bidra till pornografirelaterade brott. Individer med AST är ofta benägna att samla på sig stora mängder pornografi (på grund av deras ritualistiska natur) och gör detta utan att fokusera på större frågor som var och hur de fick tag på bilderna/filerna, vem mer som kan tänkas få tag på dem och vad implikationerna kan tänkas vara för eventuella minderåriga som finns på bilderna (Mesibov & Sreckovic, 2017). Detta innebär dock inte att det finns större risk för att de utnyttjar barn sexuellt jämfört med individer utan AST-diagnos. Studier indikerar att, jämfört med vuxna utan AST, är vuxna med AST mycket mindre benägna att ägna sig åt dessa brottsliga beteenden. Murrie och medarbetare (2002) beskrev ett fall där en vuxen man med Aspergers syndrom var besatt av att samla på pornografi och att filma och fotografera minderåriga. Han arresterades för att både ha visat pornografi för och filmat sin nioåriga dotter och hennes vän.

En annan viktig fråga att ta i beaktande här är att vissa individer med AST ofta tittar på barnpornografi för att förstå sexualitet i sin privata och bekväma hemmiljö snarare än som en upptakt till framtida sexuellt utnyttjande av barn (Mesibov & Sreckovic, 2017). Denna aspekt (bland flera andra) förklaras mer utförligt i boken The Autism Spectrum, Sexuality and the Law: What every parent and professional needs to know (“Autismspektrumet, sexualitet och lagen: Vad varje förälder och yrkesverksam behöver veta”) skriven av Tony Attwood, Isabelle Hénault och Nick Dubin, utgiven 2014.

Akut behov av ett ”AST-känsligt riskbedömningsverktyg”

För att kunna avgöra vilka strategier som skulle vara lämpliga och effektiva för hantering av individuella förövare (rörande aspekter som lämplig dom, frisläppning, eller samhällshantering), är sexualbrottsrelaterad riskbedömning av avgörande betydelse. Sugrue (2017) tog nyligen upp en mycket väsentlig begränsning i de nuvarande riskbedömningsverktygen för individer med AST. De riskbedömningsverktyg som används nu är normerade för personer som inte befinner sig inom autismspektrumet. De har heller inte normerats för personer som endast har tittat på barnpornografiska bilder. Ett ytterligare problem som Sugrue (2017) berör är antagandet att det finns en koppling mellan risken för brottsligt beteende och antalet bilder som förövaren besitter eller materialets innehåll (om det till exempel är extremt sexuellt våldsamt). Denna idé stöds inte av den forskning som finns, och ännu mindre i fråga om personer med AST, då den inte väger in det förhållande som finns mellan mängden pornografi som samlats och det tvångsmässiga drag som är karakteristiskt för AST.

De flesta konventionella formella riskbedömningsverktyg (t.ex. The Historical Clinical Risk Management-20, version 3, HCR 20) utvärderar en rad faktorer som inte skulle anses relevanta för förövare med AST. Bland dessa faktorer finner vi till exempel förekomst av villfarelser, hallucinationer, medgörlighet rörande medicinering och olaga droganvändning. Det finns ett akut behov av ett ”AST-känsligt riskbedömningsverktyg” som inkluderar de faktorer som kan öka sannolikheten att personer med AST ägnar sig åt olika typer av brottsligt beteende. Några av dessa riskfaktorer skulle exempelvis inkludera kommunikation; funktionsnedsättningar inom kognitiva och sensoriska domäner; social medvetenhet; sårbarhet; överkänslighet på vissa områden; fixeringar; ovanliga intressen; ångestframkallande situationer och tvång/besatthet. En av flera faktorer som möjligen kan skydda individer med AST från att ägna sig åt brottsligt beteende är att ha en närmiljö som är strukturerad och otvetydig (Murphy, 2010).

Sammanfattningsvis medför avsaknaden av validerade verktyg för att utvärdera risk för brottsligt beteende hos individer med AST att kliniker och rättsläkare tvingas förlita sig, mestadels, på forskning baserad på neurotypiska individer, och sedan extrapolera från detta utifrån den kunskap de har om individer med AST (Sugrue, 2017).

Starkt rekommenderade texter
Attwood, T., Hénault, I., & Dubin, N. (2014). The Autism Spectrum, Sexuality and the Law: What every parent and professional needs to know. Jessica Kingsley Publishers.

References
Allely, C. S., & Creaby-Attwood, A. (2016). Sexual Offending and autism Spectrum Disorders. Journal of Intellectual Disabilities and Offending Behavior, 7(1), 35-51.

Chesterman, P., & Rutter, S. C. (1993). Case report: Asperger's syndrome and sexual offending. The Journal of Forensic Psychiatry, 4(3), 555-562.

Creaby-Attwood, A., & Allely, C. S. (2017). A psycho-legal perspective on sexual offending in individuals with Autism Spectrum Disorder. International Journal of Law and Psychiatry, 55, 72-80.

Mesibov, G., & Sreckovic, M. (2017). Chapter 2. Child and juvenile pornography and autism spectrum disorder. In Caught in the Web of the Criminal Justice System: Autism, Developmental Disabilities, and Sex Offenses. Edited by Lawrence A. Dubin, J.D. and Emily Horowitz, Ph.D. Foreword by Alan Gershel, J.D. Introduction by Mark Mahoney, J.D. Afterword by Tony Attwood. Jessica Kingsley Publishers.

Mogavero, M. C., & Mogavero, M. C. (2016). Autism, sexual offending, and the criminal justice system. Journal of Intellectual Disabilities and Offending Behaviour, 7(3), 116-126.

Murphy, D. (2010). Extreme violence in a man with an autistic spectrum disorder: assessment and treatment within high-security psychiatric care. The Journal of Forensic Psychiatry and Psychology, 21(3), 462-477.

Murrie, D. C., Warren, J. I., Kristiansson, M., & Dietz, P. E. (2002). Asperger's syndrome in forensic settings. International Journal of Forensic Mental Health, 1(1), 59-70.

Sugrue, D. P. (2017). Chapter 4. Forensic assessment of individuals with autism spectrum charged with child pornography violations. In Caught in the Web of the Criminal Justice System: Autism, Developmental Disabilities, and Sex Offenses. Edited by Lawrence A. Dubin, J.D. and Emily Horowitz, Ph.D. Foreword by Alan Gershel, J.D. Introduction by Mark Mahoney, J.D. Afterword by Tony Attwood. Jessica Kingsley Publishers.

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?