Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Cannabis rusar i höjden -- men vem tänker på barnen?

inlägg av Magnus Landgren 9 oktober 2018

Premiärminister Justin Trudeau levererade på ett vallöfte i juni 2018 när allmänt cannabisbruk legaliserades i Kanada. Aktierna i det kanadensiska cannabisbolaget Auora har sedan stigit stadigt på börsen och fortsatt expansion förväntas av den firman inom EU. Globala läskedrycks- och öl företag vädrar också morgonluft och ser en lukrativ, växande marknad framöver.

Men tillåt forskningen, slaven på triumfvagnen, komma till tals med några obekväma och tillnyktrande fakta.

Vi människor har både receptorer för och egenproduktion av ämnen som vi kallar cannabinoider. Det endocannabinoida systemet. Växten hampa eller Cannabis sativa ger ifrån sig så kallade fyto-cannabinoider som kan utvinnas från frön, kåda, blad osv. Allt medan kemisterna lärt sig producera så kallade syntetiska cannabinoider (kallas Spice på den illegala marknaden). Jämför med en annan kroppsegen substans, endorfin och växten opiumvallmo ur vilken morfin och kodein framställs. Exempel i sin tur på syntetiska opiater är metadon och petidin.

Det endocannabinoida systemet finns hos oss människor från början, när nervsystemet bildas hos oss som embryon, närmare bestämt redan i tredje veckan efter befruktningen och påverkar hjärnans utveckling på många vis. Teratologi, är läran om medfödda avvikelser och missbildningar och är det forskningsområde som är aktuellt när den ofödda människans exponering för cannabis under graviditet ska studeras.

Medicinsk förskrivning av cannabispreparat är numera tillåtet i Sverige på vissa indikationer. Det finns vetenskapligt stöd för cannabisförskrivning för några former av smärta, spasticitet och illamående.

År 2016 kunde man visa, i samma djurmodeller som används för forskning på alkoholskador, att syntetiska cannabinoider åstadkommer samma typ av hjärnskador som alkohol och att det finns ett dos-responssamband. Det sistnämnda betyder helt enkelt, ju högre dos desto större skada. När jag såg ett utkast på just den artikeln på en laboratoriebänk i Chapel Hill, North Carolina för några år sedan, kommenterade en av författarna att de hade data på att alkohol och cannabinoider, har en sinsemellan förstärkande skadeeffekt.

Koncentrationen cannabinoider i den odlade hampan har tredubblats mellan 1995 och 2014, från en halt på c:a 4% till 12%.

Studier har visat på samband mellan att som foster vara utsatt för marijuana och senare under skolåren få en störd exekutiv-, minnes-, och impulskontrollfunktion.

I en artikel om trenderna i amerikanskt cannabisbruk hävdades det att c:a 4 % av gravida rapporterade cannabisbruk den senaste månaden.

Man kan alltså befara att utbrett ”recreational use” (”nöjesbruk”), som det så vackert heter på engelska, kommer att få negativa konsekvenser för det uppväxande släktet.

Ira Chasnoff, en barnläkare i Chicago, som sedan många år specialiserat sig på klinisk forskning och följt barn som varit utsatta för droger under graviditeten rekommenderade i en ”Clinical opinion” (”Klinisk ståndpunkt”) i American Journal of Obstetrics and Gynecology i januari 2017 att all lagstiftning rörande medicinsk cannabisförskrivning bör medföra: 1) utbildning av allmänheten, professionen och juristerna om konsekvenserna av exponering under graviditet, 2) att informationsmaterial ska finnas tillgängligt överallt där förskrivning av cannabis sker, 3) att läkare som förskriver ska delta i fortlöpande medicinsk utbildning om marijuana och graviditet, 4) samt att riktlinjer utarbetas att vid förskrivning av cannabis till kvinnor i fertil ålder tar upp ”graviditet och cannabis”.

Nora Volkow från National Institutes of Health i USA följde upp med en ”Viewpoint” (”Synpunkt”) i JAMA där hon refererar amerikanska gynekologi- och obstetrikföreningens råd:

”Gravida och den som planerar graviditet bör rådas att avstå marijuana och andra cannabinoider både mot illamående och för allmänt bruk.”

Referenser:
Gilbert, M. T., Sulik, K. K., Fish, E. W., Baker, L. K., Dehart, D. B., & Parnell, S. E. (2016). Dose-dependent teratogenicity of the synthetic cannabinoid CP-55,940 in mice. Neurotoxicology and teratology, 58, 15-22.

Brown QL, Sarvet AL, Shmulewitz D, Martins SS, Wall MM, Hasin DS. Trends in Marijuana Use Among Pregnant and Nonpregnant Reproductive-Aged Women, 2002-2014. JAMA. 2017;317(2):207–209. doi:10.1001/jama.2016.17383.

Gunn, J. K. L., Rosales, C. B., Center, K. E., Nuñez, A., Gibson, S. J., Christ, C., & Ehiri, J. E. (2016). Prenatal exposure to cannabis and maternal and child health outcomes: a systematic review and meta-analysis. BMJ open, 6(4), e009986.

Chasnoff, I. J. (2017). Medical marijuana laws and pregnancy: implications for public health policy. American journal of obstetrics and gynecology, 216(1), 27-30.

Volkow, N. D., Compton, W. M., & Wargo, E. M. (2017). The risks of marijuana use during pregnancy. Jama, 317(2), 129-130.

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på GNC- bloggnotiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-11-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?