Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Överkänslighet -- på modet men inte (ännu) vetenskap

inlägg av Christopher Gillberg 27 mars 2018

[Foto: Linn Hedesström Blad]

Närhelst barn – eller vuxna för den delen – har något problem eller symptom, lider av något, eller verkar sjuka eller på annat sätt funktionsnedsatta, påbörjas genast jakten efter rätt beteckning för individen i fråga. Precis så borde det vara, förutsatt att beteckningarna vi kommer fram till faktiskt är ”de rätta”. Men hur kan vi veta säkert att de är det?

Beteckningarna som vi använder, oavsett om de är diagnostiska termer från ICD eller DSM eller bara ord vi använder i vardagen utan riktig vetenskaplig förankring, är tänkta att leda oss vidare mot en förklaring och helst i förlängningen även lämpliga hjälpinsatser. Och vi vill därtill att dessa beteckningar ska vara heltäckande och inbegripa hela problematiken som individen i fråga står inför, inte bara delar av den. Vi vill att autism ska vara autism, ADHD ska vara ADHD, cancer ska vara cancer, och att hypertoni ska vara hypertoni.

Dessvärre ser inte naturen ut så, och beteckningarna som vi använder för att beskriva personers (kliniska) problem är aldrig en fullständig representation av ”sanningen”. Autism (alltså kombinationen av en speciell typ av brister i social interaktion med en särskild uppsättning av beteendemässiga/perceptuella egenskaper) kan fångas inom de diagnostiska kriterierna i DSM-5, men hela det panorama av problem som individen står inför ”förklaras” inte fullständigt av autism-definitionen i DSM-5. Det finns andra problem, problem som kanske uppfyller kriterierna för ADHD, intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning, DCD etc. Borde vi då alltså dela ut fyra, sex, nio eller tjugo diagnostiska beteckningar till en och samma person bara för att korrekt avgränsa alla problem inom diagnostiska ramar? Det är en klurig fråga att besvara.

Många verkar tro att detta diagnostiska eller beteckningsorienterade träsk bara är typiskt för psykiatri eller barn-”neuropsykiatri”. Så är inte fallet: detta fenomen finns inom all medicin (och även i verkliga livet utanför det medicinska området).

Då och då dyker nya ”heltäckande” beteckningar upp som förklaringar. En sådan beteckning nu på sistone är ”det högkänsliga barnet” (och ”den högkänsliga vuxna”). Förklaringen ”högkänslighet” för alla sorters ”psykiatriska” och ”utvecklingsrelaterade” problem håller på att spridas som en löpeld och till detta hör en allt växande popularitet för både självhjälp-böcker och terapiformer relaterade till högkänslighet. Föräldrar kontaktar oss för att fråga vad vi tycker om det, vissa av dem totalt övertygade att de äntligen har funnit ”den rätta” förklaringen för alla deras barns problem.

De vetenskapliga bevisen för ”högkänslighet” som en betydande bakgrundsfaktor för mentala, beteendemässiga och kognitiva problem är som allra mest minimala. En grupp kliniska forskare har publicerat en handfull artiklar utspridda över de senaste tjugo åren – det är allt.

Högkänslighet förtjänar mer vetenskaplig uppmärksamhet inom ett ESSENCE-artat ramverk (alltså ett där man studerar alla problem som varje enskild individ lider av, inte bara de problem som kan inordnas under en viss beteckning), men för närvarande kan det inte tas på mer allvar än de flesta andra ”universalförklaringar”. Det finns definitivt högkänsliga barn och högkänsliga vuxna inom ESSENCE-gruppen, men det finns minst lika många som är ”lågkänsliga” och till och med ”medelkänsliga”, och vad allt detta innebär rent kliniskt är det ingen som vet.

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på GNC- bloggnotiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-09-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?