Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vi måste kunna tala om begåvning

inlägg av Ida Lindblad 18 september 2018

Begåvning (i detta sammanhang den teoretiska begåvningen) är ett begrepp som i samhällsdebatten många gånger undviks men vi måste kunna tala om att människor har olika begåvning. Kollegor kan ta upp att begåvning inte förklarar allt, vilket vi är helt eniga om, men om vi väljer att bortse från begåvning kommer vi att missa en bidragande pusselbit för att kunna förstå och anpassa. Psykolog Gunilla Carlsson Kendall har uttryckt att ”Man har en bild av att det finns en liten grupp personer som är utvecklingsstörda och en stor grupp som är normalbegåvad. Det är som om det vore en artskillnad mellan dem, men så är det inte. Det är en gradskillnad.”

Det handlar om intellektuell funktion, en bred generell kognitiv förmåga. Begåvning innebär att kunna tänka abstrakt, att kunna planera, lösa problem, dra slutsatser och förstå samband. Begåvning handlar om hur man lär sig nya saker och hur man kan använda det man lär samt att kunna lära sig från erfarenheter.
Vi vet idag att begåvningen är en av de mest stabila egenskaperna (eng trait), att ca 30-50% av variationen i skolprestationer och betyg förklaras av begåvning. Vi vet också att begåvningen i hög utsträckning är ärftlig.

Vi vet dessutom att begåvningen är påverkad av flera olika faktorer: ärftliga faktorer, stimulans under uppväxten, skolgång etc. Begåvningen är viktig, men det finns också andra faktorer som kommer att få betydelse för hur begåvningen kommer att kunna användas. Det finns idag forskning som visar att de exekutiva förmågorna påverkar möjligheten att använda begåvningen avseende lärandet. Vidare påverkar de exekutiva förmågorna hur begåvningen kan användas i det vardagliga livet (adaptiv funktion).

I skolan är begåvning en viktig faktor då den kommer att påverka hur barnet lär, hur lång tid det kommer att ta för barnet att lära sig samt hur mycket barnet kan lära sig. Begåvningen ger en beskrivning av hur personens tänkande fungerar. Endast om barnet har stora begåvningsmässiga begränsningar, motsvarande en intellektuell funktionsnedsättning, kommer det att finnas en pedagogisk anpassning i skolan – särskolan. Den läroplan som riktar sig till alla övriga barn är idag inte anpassad till de elever som har en svag teoretisk begåvning inom den vida ”normalvariationen”.

Vid diagnosen intellektuell funktionsnedsättning beskrivs i diagnosmanualen att stöd kommer att behövas om man bildar familj. I flera studier har det visats en ökad risk för barn till mödrar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning att utsättas för skador, både fysisk och psykisk och att ungefär hälften av barnen behöver placeras i familjehem. Trots detta har vi inte en lag som reglerar stöd till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågan är av stor betydelse för socialtjänstens arbete och vi har tidigare tagit upp att ett nära samarbete mellan socionom och psykolog behövs i dessa ärenden.

Att inte tala om begåvning kan medföra en risk att skolbarn med svag teoretisk begåvning utsätts för alltför höga kognitiva/teoretiska krav, som de inte har förutsättningar att klara och en risk att föräldrar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och deras barn inte garanteras det stöd de har rätt till och behöver.


 

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på GNC- bloggnotiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-10-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?