Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vikten av autismsymptomatologi vid vissa specifika barnpornografibrott

inlägg av Clare Allely 28 augusti 2018

Ett flertal uppföljningsstudier har visat att personer med autismspektrumtillstånd (AST) inte har någon ökad tendens att begå våldsbrott jämfört med befolkningen i stort. Vissa studier har rentav indikerat att individer med AST kanske har en minskad tendens att begå brott. Ändå är det dock avgörande att uppmärksamma de typiska svagheter som kan få personer med AST att begå brott, så att man i relevanta fall kan skapa lämpliga rehabiliteringsprogram och bespara individerna i fråga det stigma som kommer av att bli dömd för ett brott. I detta inlägg fokuserar jag på en särskild typ av brottsligt beteende, nämligen innehav av barnpornografi eller barnexploaterande material. Innehav av barnpornografi bland individer med AST har intressant nog inte varit föremål för särskilt mycket forskning utanför området mental hälsa. Det finns ett akut behov av mer empirisk forskning rörande denna fråga. Det är här också viktigt att understryka att diskussioner kring denna fråga inte på något sätt går ut på att minimera ansvaret som dessa individer med AST bär när de begår den här typen av brott. Snarare är syftet med att främja diskussion i frågan att försöka förstå varför individer med AST kan tänkas ägna sig åt sådant beteende, så att vi i förlängningen kan sätta in lämpliga insatser och åtgärder.

Vad vet vi då för närvarande om den typiska bakgrunden till att någon med AST innehar barnpornografiskt material? Det finns många personer med AST som utforskar internet för att lära sig mer om sex eller tillfredsställa sina sexuella behov, till följd av mycket begränsat eller obefintligt utlopp för sin sexualitet i interaktionen med vänner/jämnåriga. Många individer med AST besitter genomsnittlig eller hög begåvning samtidigt som deras sociala mognadsålder är betydligt lägre. Detta innebär till exempel att en 27-årig man med AST kan vara ungefär lika begåvad som sina jämnåriga samtidigt som hans sociala mognad motsvarar en 14-årings. Med detta i åtanke blir det tydligare varför någon med AST kan vara mer intresserad av att bli vän med personer som visserligen är betydligt yngre men samtidigt ligger på en jämförbar nivå av social och känslomässig mognad. De känner sig mer bekväma med dem, helt enkelt. Således kan det vara så att deras eventuella konsumtion av barnpornografi sannolikt bör tolkas som ett sätt för dem att försöka förstå förhållanden och sexualitet, snarare än som ett förebud om framtida sexualbrott mot minderåriga.

Dessutom uppstår problem när individer med AST är helt omedvetna om att det de har gjort är olagligt. En av de bidragande faktorerna som kan förklara detta är deras nedsatta förmåga att känna igen ansiktsuttrycken hos barnen på bilderna de tittar på. Det finns en hel del studier som har visat att personer med AST i allmänhet har svårt att tolka ansiktsuttryck som till exempel rädsla. Negativa känslor som rädsla eller obehag hos barnen på bilderna kanske går helt obemärkta förbi för personen i fråga, vilket gör att de inte inser att barnet är ett offer. Det kan också förklaras av ovetskap om de bredare frågorna som var och hur de fick tag på bilderna, vem mer som har tillgång till dem och vad vissa av följderna är för de minderåriga på bilderna. Det är även ytterst viktigt i dessa fall att beakta tendensen bland individer med AST att ha en mycket bokstavlig syn på världen. Mer specifikt kanske en person med AST inte ifrågasätter huruvida det är lagligt att titta på barnpornografiskt material på nätet. Hur kan något som är olagligt finnas så lättillgängligt på internet (Mesibov & Sreckovic, 2017)? Det är möjligt att vissa individer med AST oavsiktligt laddar ned och tittar på barnpornografi för att de inte kan avgöra hur gamla personerna på bilderna är. Detta problem förvärras ytterligare av faktumet att distinktionen mellan vuxna och minderåriga kan vara ”oklar”. Den görs rentav ofta medvetet oklar av media, populärkultur och laglig ”vuxenpornografi”. Hur lagvidrigt och allvarligt brottet är avgörs av åldern på offren som den svarande sett på bilderna, något som bara ytterligare belyser behovet av att överväga den bidragande roll som AST-symptom spelar i dessa fall.

När en svarande med AST åklagas för innehav av barnpornografi finns det ännu en viktig fråga att ha i åtanke. Liksom många andra saker de fascineras av, är det möjligt att deras intresse för denna sorts material kan anta extrema och tvångsmässiga former, till följd av de tvångsmässiga och fixeringsorienterade drag – den ritualistiska karaktären, om man så vill – som förknippas med AST. Det kan finnas tusentals bilder och filer som individen med AST samlat på sig men inte ens öppnat. AST har knutits till många repetitiva beteenden, såsom överdriven fascination och konsumtion av pornografi. Det är viktigt att uppmärksamma detta då det ofta antas att den risk som en individ utgör står i proportion till innehållets karaktär eller antalet bilder personen samlat på sig. Utifrån detta vanliga synsätt utgår man från att ju fler bilder det rör sig om, desto större är graden av fixering och därmed risken att individen agerar ut denna fixering och sina drifter. Detta allmänt utbredda perspektiv överensstämmer dåligt med de studier som undersökt ämnet och tar dessutom ingen hänsyn till mängden barnpornografi som samlats och de tvångsmässiga och fixeringsorienterade AST-dragen som nämnts ovan.

Utifrån de aspekter som belysts här finns det helt klart ett akut behov av att implementera lämpligare påföljder för personer med AST som döms för innehav av barnpornografi; mer specifikt rehabilitering och vård snarare än straffrättsliga domar. Alltfler forskare diskuterar huruvida individer med AST döms till ”överdrivet hårda” eller ”drakoniska” påföljder när de brutit mot lagar om barnpornografi (Mahoney, 2009). I boken Caught in the Web of the Criminal Justice System: Autism, Developmental Disabilities, and Sex Offenses (“Fast i straffrättssystemets nät: autism, utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och sexualbrott”) betonar professor Larry Dubin att det finns ett starkt behov av rehabiliteringsprogram och fackkunniga domstolar för just den här populationen med just det här brottet i åtanke, så att de kan få stödet, vården och insatserna de behöver.

Rekommenderad läsning:
Attwood, T., Hénault, I., & Dubin, N. (2014). The Autism Spectrum, Sexuality and the Law: What every parent and professional needs to know. Jessica Kingsley Publishers.

Referenser:
Mahoney, M. (2009). Asperger’s Syndrome and the Criminal Law: The Special Case of Child Pornography. Accessed on 4th July 2018. http://www.harringtonmahoney.com/content/Publications/AspergersSyndromeandtheCriminalLawv26.pdf

Mesibov, G., & Sreckovic, M. (2017). Chapter 2. Child and juvenile pornography and autism spectrum disorder, In Caught in the Web of the Criminal Justice System: Autism, Developmental Disabilities, and Sex Offenses. Edited by Lawrence A. Dubin, J.D. and Emily Horowitz, Ph.D. Foreword by Alan Gershel, J.D. Introduction by Mark Mahoney, J.D. Afterword by Tony Attwood. Jessica Kingsley Publishers.

Sugrue, D. P. (2017). Chapter 4. Forensic assessment of individuals with autism spectrum charged with child pornography violations, In Caught in the Web of the Criminal Justice System: Autism, Developmental Disabilities, and Sex Offenses. Edited by Lawrence A. Dubin, J.D. and Emily Horowitz, Ph.D. Foreword by Alan Gershel, J.D. Introduction by Mark Mahoney, J.D. Afterword by Tony Attwood. Jessica Kingsley Publishers.

Vill du få en notis via e-post varje gång ett nytt inlägg publiceras på GNC-bloggen? Kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Genom att prenumerera på GNC- bloggnotiser godkänner du att vi får spara din e-postadress för att kunna skicka framtida notiser till dig. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen genom att kontakta anna.spyrou@gnc.gu.se

Sidansvarig: Anna Spyrou|Sidan uppdaterades: 2018-10-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?